Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
pel på det sätt, hvaruppå man i sednare tider ofta gått till
väga, vara på sin plats. Vanligaste sättet är val, att man
med tillhjelp af ett Lexikon uppsöker något likalydande ord
och med eller utan afseende pä dess betydelse utgifver det
för namnets stamord. Att methoden är lätt och enkel måste
medgifvas; huru sann synes icke vara fråga om. Derigenom
har man vunnit etymologi fur många gamla Grekiske och
latinska namn, som Grekiska och Romerske författare förklara
okänd; för ord hämtade ur Gerrnaniske språken långt fram i
16:tonde seklet i Latinen; för namn lånta ur gamla Coptiskan
och af Arabiskan i Grekiska och Celtiska. Alt här anföra
alla utsväfningar på denna väg vore omöjligt; ett af hvarje
slag bör dock väl till bevis anföras. Vi välja icke, utan
taga de första ord oss möta i ett alfabetiskt register; vi
hinna dervid liksom i det följande sällan öfver A, men långt
ifrån att uttömma denna bokstaf.
Allmänt antagna härledningen af Anagallis af "dvaysl.iao,
rideo,11 synes mer kunna gifva anledning till löje, än vexten
sjelf; Dioscorides m. fi. uppgifva ingen derivation derför,
men den gamle Lobelii härledning af uyaXUs, en art
Hya-cinlh, är med afseende på de sudeuropeiska arlernes färg och
dess radix clydlho 11exorno, ut ocnlos gratia sui specie
ex-hilaret, nitidum reddo, decoro" så träffande, alt man
gerna antager den. Acer är ock ell gammalt Latinskt ord,
hvaraf Plinius och alla äldre icke veta någon elymologie;
.). Unn hin us, eljest ej så nogräknad i dylika frågor,
förkastar all tanka på acer, skarp, hvaraf det dock nu allmänt
härledes, ehuru det är det sockerrikaste, i alla afseenden
mildaste af våra träd (äfven bladen på de sydeuropeiske äro
trubbade), så alt. man här som vanligt behöfver "lucus anon
lucendo" *). Humulus är ell Germanisk ord, liksom Pr un ell a,
Trollius, Bovista m. fi., så ungt att C. B auhinu s, när ban
utgaf sin Pinax, aldrig hört det; nu antar man dock allmänt,
alt del härledes af humus, förmodligen emedan den mer höjer
sig öfver marken än någon annan inhemsk ört; fram således
åler "lucus etc." Arum (Aron) är efter de gamles intyg elt
Coptiskt ord;, vexten är så till utseende och egenskaper
utmärkt, att man väl lycker den kunnat erbjuda bättre
benämningänden föreslagna derivationen af a priv. et iloà
önskan. Skulle ej u priv. lå uteslutas och lieue fä anses
antyda en önskan om bättre etymologi? Men det skulle blifva
allt för trollande, alt vidare fulja elymologerne på dessa ex-
*) På samma grund bör väl vårt Svenska namn Lönn sökas i lön,
eländes tinas, ty det är ett resligt, ansenligt träd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
