Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
mässigt bildade, allt fur allmänna. Så plägar ej folkens
natursinne uppfatta intrycken af naturens stumma språk.
Qucr-cus härledes af Celt. quer, vacker, cuez, träd; eken har
många, nästan slående epitheter i språken, men vacker är
icke något vanligt, snarare uttrycka de styrka, väldighet, trots
o. d. — Salix härledes af Sal, när, Atis vatten (Latinerne
sjelfva härleda del af Salire, eller den hastigt uppskjutande;
vi hafva anselt det für stamfürvandt med éÅ/i-, ty alt’ i
Latinet öfvergår till s är nogsamt bekant; det återfinnes äfven
i Tysk. Söl, Svensk. Sälg och de flesta Europeiska språk). —
Alnus (äfven ett nästan gemensamt Europeiskt ord) af Al,
när, lan vatten-rand o. s. v. Men då man ser, utom de
anförde, hvilken mängd namn som skola uppskjutit ur celtisht
vatten, såsom Sium af Sin, vallen, Arundo af arn, vatten,
Apiun af Apon, vallén, Afisma af Alis, vallén o. s. v., så
synes fara värdl alt etymologien drtinkn ar i det samma. Att
för flera af dessa och mänga andra otvifvelaktigt Grekiska
ord söka etymologi i Celliskan är väl alt gå öfver åen efter
vatten. ^o;’,som Dioscorides härleder un o rov oeifirC men
fran nyare ur Celt. sin) är bestämdt af samma stam med Sison,
Sisarum, S/ser, (Sisymbrium) m. fi., men Sison far ur
Celliskan helt annan rot i Sizyn, sonr skall betyda bäck, fasl de
gamles Sison vexer i åkrar bland säden !*)— Med ofvannämn-
*) Då vi förkastat de hittills antagne gissningarne om dessa namns
etymologi, torde vi böra anfoia vår egen. Kör Stum måste man
elter Dioscorides bestamda uppgiit antaga Ztito som radix, icke blott
pä den af Dioscorides uppgiina grund, ulan snarare af de sydliga
arleines slaka och hit och dit böjda stjeikir, enligt ordels
ursprungliga beiy lelse al vibro. För Sison, Sisarum, hvaraf Siscr ar en
sammandragning, är Ziaöi], en krels, en kretsrund lock eller flock,
sta mo d<i,t. Denna benämning ligger väl af a Ii närmast tillhands
för en Uinbellat, hvarför ock i min fosterbygd uinbe.l<:r benämnas
kringlor krets, enl. Norräna språket) såsoin Ditt-krinyJor, och vi
återfinna samma begrepp i våra a.linännaste Svenska Umbellalers
namn såsom Hundlock, Hundloka, Rödloka , Björntloka o. s v. (Så
val at Norränaspråket såsom Viggeis Hukir, ss. nu varande kock af
koka, är tydligt alt loka, ßoka äro identiska mel lock, Hock). —
Sesili åter hör till samma naipnfamilj med ’Silphyum, Si/aus,
Siler o. s. v. Stainordet for dessa ar ZH, som väl hos Grekiska
författare endast förekommer såsom elt nonien appellalivum (Zili)
för oljehaltige vexter (Ricinus), men måst betyda den gum in os a
ætherissa olja , som ulllyter frän en mängd mediterranske
Umbellal-arter och Latinerne kallade Laser, hvarföre Sil-phyum af
Gommen-tatorerne alllid öfversattes med Laserpitium. Sil-phyum (af Ztl
et rpüuj, produco, profero) betyder den som frambringar Sil;
Sil-aus (af Zi). el «u<u, exsicco, areläcio) den som torkar, stelnar
till Sil; Sil-evoum eller Sil-er (af tyoiéw, protluo, promano), den
af hvilken Sil utflyter. Se-sili åter är ett orientaliskt pil-pil af Sili
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
