Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
stuca är uppenbart det latinska liklydande ordel, som
ursprungligen väl betyder ett langl smalt föremål (hvaruti
hvarken föda eller betesmark ingår), en smal käpp, en
stängel, ett grässtrå, och frän denna betydelse bestämdes det först
af Linné fur nuvarande Festuca-arterne.
En omständighet, som icke nog kan observeras, är att
Romarne ofta lan|e främmande benämningar, men då, likt
nuvarande Fransmän, vanligen sä nationaliserade dem, att
ulan bestämd uppgift på ursprunget man fåfängt söker deras
etymologi. Sa blef af Germanernes AueroJis Lalinernes Urus,
jemte otaliga andra exempel. Sa äro ock många vextnamn
uppenbart af främmande ursprung, ehuru, som redan anmärkt,
man nu förliden finner Latinsk eller Grekisk derivation äfven
för sådana uppgifven. Vet man icke bestämdt i hvad språk
etymologier! är att söka, förirrar man sig vanligen så, att
nran ej finner tillbaka. Men icke nog dermed: man måste
äfven göra sig reda för de gamlas uppfattning af vextens
egenskaper, dess användande, dess härstammande. Del är
eü högst vanligt förhållande, att vexter fingo namn af ett
visst vexeställe, hvarifrån de härstammade, eller den ort,
hvarifrån Romare eller Greker erhöllo vexten som
handels-artikel. Sa utom de bekanta Medica (Citrus) fr.ui Medien,
Ar-meniaca från Armenien, Persien från Persien, Cerasus från
staden af samma namn, Castanea af en ort i Thessalien, m. fi.
så hafva en mängd andra mindre bekanta samma etymologi,
Aconilum af staden Acone (Oridii derivation i Meiamorph. är
som dess öfrige blo|t poetiska ficlioner), Carium (Carnm) från
Carien, Teucrium frän Trojanska landet, Ligusticum frän
Li-gurien, Tamaris från nuvarande Tambra i Spanien, Britlanica
från England, Colchicum från Colchis, Thapsia o. s. v. Som
dessa uppgifter härleda sis från samtidiga vittnen, så synas
alla andra etymologiska gissningar böra förfalla såsom
Aco-nitum af ’A/.övrn sandsten, Carum af Carus, Teucrium af
Teu-cer o. s. v. Troligen äro flera af samma art, ehuru de utan
urkundliga vittnen ej kunna utredas. Iluru skulle väl en
främling ulan sådana förklara dylika svenska namn efler
enskilda vexlstàllen t. ex. Kongsanyslilja, Gottiandsrofra, Ölanslok,
Skummeslöfs-ört, Hålabäcksört; de sednare efler enskilda
sok-nar och byar *;. Men här fodras äfven varsamhet; sä far
*) Som elt varnande exempel både på den otroliga lättheten att finna
etymologi för allt, dä man icke binder sig vid bestämda lagar,
och all, sen den blifvit funnen, salta den i samband med någon
egenskap hos lingen, skola vi här nedanför uppgilva hur en
Utlänning med Svenskt Lexikon (med Celtiskl kanske del lyckades
ännu bättre) måste härleda dessa namn. Gotlaiidsrofva blefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
