Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
mail v ii I ej leda del oförklarliga Trientalis från Trientum o.
s. v., liksom icke, ehuru uppenbar derivalionen kan synas,
Ålandsrot fran Åland, Kalmarerot fran Kalmar, Tierpsrot från
Tier[) eller liren från ön Hven. Med ett ord: utan historisk
grund byggas i etymologi endast förkastliga hugskott. — Men
utom dessa finnas en mängd andra omständigheter, som
måste noga iakttagas; andra, for hvilka icke ens reglor kunna
uppgifvas, men som fordra en egen genom studier bade af
naturen och språken förvärfvad takt att finna och urskilja den
naturligaste uppfattningen. Några af de förra skola vi här till
prof i korthet anmärka: 1) mäsfe man noga obserrera, att
många textnamn undergått betydliga förändringar i skrifsätt
och uttal, och utan att känna del ursprungliga ledes man lätt
på villsporr. Sä är för Betonica (som nu härledes afCeltiska
Bet hufvud och ton godt) ursprungliga skrifsaltel Velonica;
jag liar någorstädes funnit uppgifvet, men påminner mig för
ögonblicket icke källan, alt del skall härledas af Vetones, en
gammal Cellisk folkstam, och att bade Betonica och Veronica,
som utan känd rot först uppkom i medeltiden, deraf äro ett
fördärlvadt uttal, livad som häråt gifver mer sannolikhet är
att alla öfriga namn med finalen — ica och — icum, afse
bestämda localiteter såsom Pers/ca, Metlica, Britannien,
Ligu-sticum o. s. v. Plinius upplyser dessutom alt namnet
liar-slammar från Gallien, så alt man visserligen kan hafva
anledning söka dess rot i Celtiskan, men man skulle kunna
önska en mindre tvungen betydelse än af godt hufvud;
Plinius tillägger alt det är synonymt med Romarnes
Serratu-la — 2 Alt otaliga texters namn nu tilläggas helt andra ofta
himmels v id t skilda v ex t er, hvarföre etymologi en ej far sökas i
någon egenskap hos den vext soin nu bar namnet. Sa
härledes icke b lo II af Botanister, ulan ock af Lexicographer
Ela-tine af tXdirn Pinus ; men besinnar man , att de gamlas Ela-
ell rof eller skörd af god jord; Ölanstok antoges så benämnd i
jemförelse med 1’ors, som oduglig (lok) att ausa ölet; hasttoser
lor de l.»sa quastar den bildar (kast, kast ar ett vanligt vårdslösare
uttal af quast, Smålänningen säger alltid örtakast örlakest);
Skum-ineslöfsörten vore så benämnd al sina duiikla blad o c Ii llàlabacker
al hål (inanis, triistraneus] och baka (Tysk: bachen) såsom ell
lör-därlligt åker-ogräs odugligt lör bak; liksom den sistas Danska
historiska namn, Brandenbonjar, väl" härleddes af dess höggula färg,
såsom varande en brand i vången med anmärkning att Danska
vån-garna äro omgifne al jordvallar och derföre liknas vid borgar. Vi
liii»a en förvånande likhet mellan dessa och många på liillt allvar
foreslagne. Sä orimliga och lojliga dessa måste synas för en Svensk,
skulle måhända många antagne förefallit de gamle Greker och
Romare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
