Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
nedliggande, pa sand fullkomligt lik beskrifningen anf. st.
Blommorna hvita, stora, blomskaften enkla, raka, G. Ap. y
marinum i Langes Danska Flora ed. 2 p. 106, synes deremot
vara den ofvan anförda G. Apar. confertum m.
G. Aparine L. injestum Kit. (G. Vaillantii DC.): stjelken
slak, uppstigande; bladen 6 8 i krans, långa, smala; blomm.
små, gulgröna; frukterna omärkligt gryniga, med korta, vanl.
ej krokuddiga hår, dubbelt mindre än hos k; grönskan
ljusare än hos de öfriga. - Egentligen en mera nordisk form.
lejospermum Wallr. (G. spuriumL.): frukterna glatta.
n. släta,
G. Aparine L. spurium Fr.: stjelken fin, nedliggande,
med icke uppsvälda eller håriga leder; bladen (4—)6 i krans,
lancettlikt jemnbreda; blomm. hvitgula; frukterna stora,
saftiga, glatta, något gryniga, svartglänsande. Bland vårsäd och
lin i södra och östra Sverige. - Var. lejosp. af föreg, form
tages ofta, såväl af inhemska, som utländska (t. ex. Gren. &
Godr.) botanister,, för denna.
Campanula glomerata L. — lanceolata! Stjelken 3 fot
hög, hårig; de 6—8 nedre bladen ’/., fot länga, lancettlika,
långspetsade, mot basen utdragna till 4—6 tum langa skaft,
de öfre lancettlika, kort skaftade, alla grofsågade, under tätt
håriga; foderflikarne syllikt utdragna, upprätta, mycket
spetsiga; blommorna mörkblå, håriga, från stjelkens midt i
knippen i bladvecken, nederst ensamma eller parvisa, Sk.
Malmö emellan Rosenlund och Möllevången samt vid
Borgmä-staregården (1861—1862)!
Campanula rotundifolia L. strida Schum. Lange (C.
Rapunculus FI. Dan. 855, enl. L:ge). Stjelken 11/2 fot hög,
grof, med mycket grenig blomställning (blombärande grenar
utgå n. från stjelkens bas), öfre bladen jemnbreda, de
mellersta lancettlika, näggtandade, rotbladen eggrundt elliptiska
ell. bredt lancettlika; foderflikarne smala, korta. Blek. flerest.
kring Carlskrona och Ronneby (1863)!
Jasione montana L. — litoralis Fr. Kalmar län pa
backar vid ån i Söderakra (1853)! Blek. ymnigt i sandgropar
vid landsvägen i Fridlefstad s:n (1858)!
Pulmonana angustifolia L. Smål. vid Herrmanstorp
(1858)!
Menthæ petiolatce. Mahända synes det för hvarje annan
alldeles obehöfligt att upptaga Notisernas sa anlitade
utrymme med nya åsigter om dessa växter, som sa ofta varit
föremal för utläggningar; ehuru troligen ingen nekar att det
sätt, hvarpå de hos oss vanligen blifvit behandlade, i mänga
fall fodra ändringar. Jag vill dock begagna detta tillfälle att
i korthet framställa mina på flerariga undersökningar
grundade åsigter om formernas fördelning hos dessa arter, emedan
jag uppfattat Bot, Not. såsom ett språkrör, en offentlig bref-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
