Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 Egendomligheten vid växternas befruktning.
sin Skånes flora: "Den terminala flocken trestrålig––och
de inre blommorna fertila" |de yttre sterila], "sidoflockarne
3—7-stråliga med sterila blommor, fruktflockarne tätt
sammanpackade, borstiga af de långa stiften." Orsaken till denna
sidoflockarnes och kantblommornas i de centrala flockarne här
omtalade sterilitet är naturligen pistillernas felslående i dessa
blommor och detta förorsakas, åtminstone hvad sidoflockarne
beträffar just deraf, att pistillerna i följd af dichogamien här
blifva öfverflödiga. Denna växt är nemligen så starkt
pro-tandrisk, att först sedan hvarje spår af ståndarknapparne
försvunnit från den centrala flocken, uppnå pistillerna sin
fulla utveckling, och detta sker ungefär vid samma tid, som
sidoflockarnes ståndare äro mogna. Skulle nu äfven dessa
flockar ega pistiller, kunde det allt för väl hända, att då
dessa äro fullt utvecklade, icke en enda ståndare funnes qvar i
hela trakten, och att således dessa finge utveckla sig
alldeles förgäfves. Att så icke sker, har naturen nu sörjt för,
då hon låtit de sista flockarne bli hanflockar. Svårare torde
det vara att förklara pistillernas försvinnande i de centrala
flockarnes kantblommor. Jag har icke kunnat finna någon
antaglig orsak härtill. Så mycket är dock klart, att då
dessa blommor äro de tidigaste på hela växten, deras
pistiller icke gerna kunna försvinna af samma orsak som
pistillerna i sidoflockarnes blommor.
Innan jag lemnar dichogainerna, vill jag nämna ett
exempel på ännu en egendomlighet, hvilken Hildebrand har
observerat hos Geranium pratense och om några andra
växter, nemligen ståndarsträngarnes böjning till och från
pistillerna. Ett sådant förhållande har jag funnit hos Aconitum
Cammarura. Ståndarsträngarne, som i början äro korta och
nedböjda, förlängas så småningom och uppresa sig, allt efter
som knapparne äro färdiga att öppna sig. Då frömjölet
blifvit bortsopadt från knappen, böjer .sig strängen åter ned. Så
fortfar det med några få ståndare i sender, tilldess alla äro
afmjölade och åter nedböjda. Då börja pistillerna att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
