Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III
j. a. nannkeldt
östgötaflora. Blott i tolfte upplagan av Hartmans flora (Krok 18X9
]). 89). där orchideerna bearbetats av Krok & Almquist, nämnes den
med följande ord under E. Helleborine x latifolia: »Var., enl. Wg.....
vid Vadstena med hvitaktiga blr.».
Av Elias Fries (1839 p. 54) uppställdes den nya arten E. media
innefattande i>a. floribus albis», »f>. floribus viridis» och »c. floribus
roseo-rubris». Som synonym lill den sistnämnda varieteten citeras E.
atrorubens, och artbeskrivningen synes i allt väsentligt vara grundad
på denna varietet. Den mellersta varieteten förklaras vara synonym
till E. viridiflora Rclib. »sec. Koch», och under den förstnämnda citeras
»Serapias microphglla Bot. Dan. non Ehrh»1 och Serapias latifolia v
albens Wg. Som ny svensk lokal för a. meddelas Herremölla (Vittskövle
s:n) i Skåne. Artnamnet media har kommit tili mycket liten
användning utom i England, där det brukats än för E. purpurata, än — och
huvudsakligen — för obetydliga former av E. Helleborine (se Godfery
1919 b pp. 80—83; T. & T. A. Stephenson 1921 a pp. 33—39). Hos oss
har det någon gång nyttjats i stället för E. atroriibens.
I Danmark, där E. atrorubens är en stor sällsynthet och inskränkt
till Møens Klint, stod det tidigt klart, att där utom typisk E. Helleborine
förekom en denna närstående typ, som traktvis var lika allmän eller
t.o.m. allmännare. Skillnaden mellan denna avvikande typ, som redan
år 1780 hade avbildats i »Flora danica» (tab. 811) (O. F. Müller 1780),
och typisk E. Helleborine synes tidigast ha uppmärksammats av Rafn
(1796 p. 38(5), som i sin flora järnte Serapias microphylla (d.v.s. E.
atrorubens; jfr E. Fries 1841 p. 163). beskrev S. latifolia och om denna
anmärkte: »Af flere Exemplarer, som voxede mellein hinanden ved
Holmegaard ligne nogle fuldkommen Figuren i FI. Dan. og ere glatte
paa Stenglen; andre have mere end dobbelt saa brede Blade og en haaret
Stengel. Af saa forskjellig Udseende har jeg og fundet den i Fyen.»
Även Hornemann (1821 pp. 899—900) avsåg tydligtvis med sin
från Møen beskrivna Serapias microphylla likaledes E. atrorubens. ehuru
detta knappast kan utläsas ur hans beskrivning. I Oslo-herbariet
ligger emellertid elt ark av E. atrorubens med följande påskrift av
Sommerfelts hand: »Møens Klint, ded. Hornemann. —- Epipactis
latifolia y parviflora Somf. Serapias latifolia y parviflora (sic!) Pers.
microphylla Horn.! Pl.». Hornemann igenkände emellertid icke senare
sin S. microphylla utan uppförde bland »Tillæg og Rættelser» (1837
1 Huruvida FniES då seit något danskt material kan ej avgöras men förefaller
högst osäkert. 1 varje fall finnes ej något tillräckligt gammalt danskt material
bevarat i hans herbarium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
