- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1946 /
390

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

390

SMÄRRE UPPSATSER OCH MEDDELANDEN

kära ängsnycklar, noterade förekomsten av Schoenus ferruyineax och beredde
mig på ett grundligt letande. Men när jag ett ögonblick rätade ryggen och
kastade av mig rocken, fick jag plötsligt på något håll se en gul gyttring.
intensivt lysande i solskenet. Verkligen! Det var myrbräckan. Hur glad blev
jag ej, att den förblivit skyddad och att den trivdes gott. Utbredningen sträckte
sig minst ett 50-tal m åt öster å en 10 m bred sträcka ända fram 1111
skogsranden, där några tallar ogenerat klivit lit bland Epipactis-ta\oma. Inuti
blad-vassruggar lyste en liten gul ö, men häråt blev kärret betänkligt gungande.
Jag erinrade mig nu, att jag glömt visselpipan i den avlagda kavajen och
vågade mig ej dit. Visserligen erfor jag något av Simeons glädje (»Herre, nu
låter du din tjänare fara hädan i frid, tv mina ögon hava skådat» — dina
under), men man har ju en längtan att få tala om sin glädje för andra (d.v.s.
behöriga läsare av Bot. notiser).

Några enstaka små bestånd funnos i andra delar av kärret och jag
uppskattade myrbräckans förekomst till omkring 500 exemplar. Då gungflykärret
ej hotas av igenväxning och kreaturen nästan belt undvika så fuktig och
starr-bevuxen mark, synes betingelserna synnerligen gynnsamma för myrbräckans
fortbestånd. En utdikning av området medför ringa fördelar, då det ej är
stort och begränsas av klart markerade höjdsträckningar.

Så har den glädjen förunnats mig att finna Saxifraga hirculus — lika
vacker som sällsynt — a en tydligen länge bortglömd lokal. Med vemod har
jag efteråt läst om den gamle botanisten, som förgäves sökte från Skåne till
Torne träsk. (Lindman: Bilder ur Nordens flora, sid. 450, 2. o. 3 uppl.).
Som amatörbotanist måste jag nu överlämna åt andra att utforska
myrbräckans omgivning, särskilt starrfloran. Jag inbjuder Nils Albertsson att
här lyfta doktorshatten och uppmanar lektor David Nilsson, Skara, att
överväga skyddsåtgärder, eventuellt fridlysning.

Lennart Fridén.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:35:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1946/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free