Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42(5
NILS ALBERTSON
Trädgårds herbarium; G). För Botaniska Museets i Uppsala herbarium
användes beteckningen U. — Från Västergötland är alltså S. Hirciiliis represen
terad genom följande kollekter:
D are torp: Daretorp. 1870 J. R. Jungner (S). — Lokalen upptages
ej i Budbergs flora; möjligen är den identisk med Velinge-fyndorten.
Vartofta-A sak a: Vartofta, vid Hökasjön, datering saknas, Roos
(S.). »Funnen för några ar sedan (omkring 18451 av stud. C. Roos, V.g., uti
Wartofta härad vid en liten sjö nära Wartofta Herreg. Nämnda sjö ligger i
syd västlig riktning ifrån den större Wartofta sjön . (.1. Mathesius
scrip-sit.; U.)
Velin ge: Velinge mosse nära intill Berga sjö . dat. saknas, C. J.
Wahlberg (G).
Västra Tu n h e m (’?)•: In monte Hunneberg», 1858 S. Berggren (L):
Hunneberg, 1858 ds. (S).
Varken Slöta- eller Skötting-lokalerna (den sistnämnda belägen i Luttra
socken och ej — som Rudberg angiver — inom Falköpings område) äro
sålunda representerade i de offentliga lierbarierna: varifrån uppgifterna om
myrbräekans förekomst på nämnda lokaler härröra och vid vilken tidpunkt
fynden gjorts, kan alltså näppeligen avgöras. Säkert är emellertid, att S.
Hir-culus ej pä minst 40—50 ar iakttagits i Västergötland. Huruvida arten
fortlever på någon annan lokal än den vid Lövberga är nog osannolikt. I varje
fall är den säkerligen utgången vid Skötting, och beträffande Vartofta skriver
Mathesius (1854 s. 13): »Förekom i mängd för några ar tillbaka uti en sank,
med småskog beväxt tufmark, nära intill det för Cineraria palustris (denna
vid Barnesjön) uppgifna växtstället: men har der förgäfves blifvit sökt de
senare åren. sedan jorden genom utdikning och en angränsande liten sjös
aftappning nu har blifvit torr .
Ateruppläcken av Sdxifraya Nilenius är redan meddelad i denna
tidskrift (Fridén 1946). 1 slutet av augusti hade Fridén vänligheten atl
för förf. tit! dessa rader visa den märkliga växtlokalen, belägen inom ett
av markerade morän- och glacifluvialstråk omgivet myrområde, som
i trakten går under namnet S j ö ä n g e n. Jag begagnar i detta
sammanhang tillfället all hjärtligt tacka komminister Fridén och samtidigt
uttrycka förhoppningen om att han kommande somrar måtte
genomföra en fullständig inventering av sin vackra hemsockens flora.
En ingående redogörelse för Hirculus-kärrets vegetation ligger
utom ramen för denna uppsats: myren är f.ö. ännu till större delen blott
ytligt studerad. Vare det nog sagt, att Sjöängen i vissa partier har
karaktär av gungfly. i andra av mera ordinärt kalkkärr med
övergångsformer till fuktängar av den på Falbygden vanliga typen:
Curex-kärr-ängar (mest C. Hostiana och (’.. panicea) med fysiognomiskt ofta
tongivande Eriophorum latifolium saml ingående Molinia coerulea, Briza
media och en rad örter, t.ex. Parnassia palustris och Primula farinosa.
Av intresse är uppträdandet av en (sannolikt indigen) form av Ar/rost is
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
