Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de nordiska ekarna
127
frukter. Bladskaften äro korta, blott 5—8 mm långa, och den omvänt
äggrunda bladskivan mot basen avsmalnande. Till vegetativa organ liknar fyndet
mest Robur. Insamlaren har bestämt det till »Quercus Robur X sessiliflora,
f. integrior».
Exemplaren från Ljushult, Hallared, härstamma efter allt att döma alla
från samma träd. De utvuxna bladen ha från några få lill 8 mm långa skaft,
kilformig eller något öronförsedd bas, och en avlångt lansettlik till lansettlik,
omkr. 10 cm lång och 3—4 cm bred skiva, som är helbräddad eller vanligen
försedd med låga lober. Kanten är hos de flesta blad tydligt krusig. Exemplaren
äro sterila. De ha betraktats som »Quercus Robur f. lanceolata-crispa».
Fyndet från Toarp, Bygd, representerat av 3 herbarieark, överensstämmer
mycket med det från Ljushult, Kannikabol. Bladskaften äro dock
genomsnittligt något längre, intill 10 mm långa och öronen vid basen mera
framträdande. De outvecklade frukterna sitta flera tillsammans på 20—25 mm
långa skaft. Insamlaren har bestämt exemplaren till »Quercus Robur f.
sub-integrifolia».
Olsons insamling från Toarp i Malsrvd består av 5 herbarieark. Alla
exemplaren äro sinsemellan mycket lika och kunna mycket väl härstamma från
ett och samma träd. Bladen ha rätt korta skaft, ej överstigande 10 mm,
skivorna äro avlånga, de flesta 8—10 cm långa, 3—4 cm breda, trubbiga och
med mycket låga lober i kanten. Bladöronen äro i allmänhet mycket starkt
framträdande, lika starkt som hos många rena Robur-former. Tydliga
sinus-nerver förekomma, åtminstone i nedre hälften av bladet. Glesa stjärnhår
förekomma på undersidan. Alla exemplaren sakna blommor och frukter.
I dct föregående ha beskrivningarna av de ± helbladiga ekarna och
uppfattningen om dem, framförd i litteratur och herbarier, givits så
stort utrymme, då här en synnerligen kritisk och missuppfattad
formserie föreligger. En mängd olika former och varieteter ha beskrivits
eller namngivits av olika författare. De ha än förts till Q. Robur, än lill
Q. petraea, någon gång även till hybriden. Då herbarieexemplaren sällan
samlats i blomstadiet och fruktsättningen är svag eller belt uteblir,
har man måst stödja sin uppfattning pä vegetativa karaktärer. Men var
skall man finna gränsen mellan de två arterna, om den för dem båda
så karakteristiska bladloberingen uteblir?
Som redan tidigare framhållits, ha bladen hos Q. Robur normalt
kraftiga lobalnerver och mellan dem svagare sinusnerver, medan Q.
petraea i regel saknar sinusnerver. Hybriden förhåller sig i detla
avseende intermediärt: åtminstone vid basen av bladen framträda
sinus-nerverna tydligt. Hos de helbladiga formerna kan man visserligen
naturligt nog ej alltid urskilja lobal- och sinusnerver. Men då bladen äro
loberade, vilket ej sällan förekommer hos dessa former, överensstämmer
nervaturen mycket med den för hybriden typiska. Och även hos
helbräddade blad framträda kraftiga sidonerver omväxlande med svagare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
