Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g ips inkrustation hos mossor
337
Vid Stora Brottet iakttager man därjämte, förutom redan nämnda
gipsinkrustation, å alunskifferns brottytor en beläggning av en
gulaktig substans, som vid undersökning visar sig innehålla järn. Som
utfällda flockar ha vidare på bottnen av de talrika kärr- och
sankmarkerna samt i andra depressioner med stillastående vatten i riklig
mängd avsatt sig gulröda till brunaktiga rostmassor. Dessa omge i
mäktiga lager vatten- och sumpväxternas rötter, vilka till följd därav äro
till färgen rödbruna.
Det var att förmoda, att ett samband torde förefinnas mellan
samtliga de nämnda substanserna, och att detta sammanhang vore att
återföra till en förvittring av den i alunskiffern ingående pvriten samt
till en inverkan av de därvid uppkomna förvittringsprodukterna på
andra, i alunskiffern ingående mineral. Detta befanns i själva verket
också vara fallet. Ett närmare studium dels av de förhållanden, som
på platsen kunnat iakttagas, dels av föreliggande litteraturuppgilter
ha visat, att företeelserna i fråga synas vara alt förklara på
följande sätt.
Såväl bildningen av gips som avsättningen av järnhaltiga
föreningar torde ytterst härröra från spontana omdaningsprocesser,
bundna vid alunskiffern, och båda företeelserna stå i orsakligl
sammanhang med alunskifferns halt av pyrit och kalk saml med de
förändringar del förstnämnda materialet undergår i fuktig luft. I stort
sett äro dessa omvandlingar av samma natur som de, vilka inträda
vid svavelkisens bränning och urlakning och vilka bland annat leda
I ill uppkomsten av järnvitriol, resp. svavelsyra. Under medverkan av
alunskifferns kalkhalt, vilken är särskilt koncentrerad hos den i dessa
lager förekommande orstenen och kalkspatådrorna, sker en kemisk
omsättning, varvid uppstår gips jämte järnföreningar, vilka sedermera
i sin tur undergå nya förändringar.
Pyriten, vilken i Andrarum förekommer rikligt inlagrad i
alunskiffern, dels som nämnt i form av större makroskopiska
konkretioner, dels såsom mikroskopiska kristaller, sönderdelas vid inverkan av
välten och däri löst syre under bildning av ferrihydroxid och
svavelsyra :
4 FeS2 +14 H20 + 15 02 = 4 Fe(OH)3 + 8 H2S04.
Denna sönderdelningsprocess omfattar emellertid skilda faser.
Som mellanprodukter uppstå i första hand ferrosulfat och svavelsyra.
Ferrosulfatet, vilkel går i lösning, oxideras vid närvaro av syre och
genom hydrolys bildad svavelsyra till ferrisulfat eller, vid närvaro av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
