- Project Runeberg -  Bottenhavsfiskare /
60

(1934) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från mitt liv i Tvärhamn - Strömmingen står på grundet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

LUDVIG NORDSTRÖM

och en flicka vid bakårorna. Vädret var lugnat, vattnet
blankt. Man hörde från stranden porlet om bogarna,
näthögen lyfte sin topp över sun, karlarna pratade,
och med kölvattnet som en silverne svirvelrand bakom
sig gingo båtarna ut, dubblerande Maludden för
sör-sättningsfärd, Lingbärbacksudden för nörsättningen i
Kvarnhusvika, Brännudden västat bortgenom för
sättningsställena västanpå ön. Dit skulle ock vi denna dag.
Jankasudden var vår plats.

Nerom det röda hotellet nor på strand, så fuktigt
skimrande i solsänkningen, som hade Herrans änglar
nyss strukit det helt och hållet med lambsens blod,
lågo, stodo, sutto badgästerna; ljusa fladderdräkter
mellan sten och margran, svävande hattar och
skymtande ansikten.

Med pipan i mun och sista kaffekoppen i halsen
sitter jag på den breda rotoften framme vid gubbens
sida och handskar den långa och engång så tunga, nu
så lätta årån. Båten gör någorlunda fart; bättre gjorde
den om ej gubben vore med. Han är 70 år och en
hedersman, men svag i knävecken.

Hamnens stugor, kapellet, hotellet, bodarna, skogen
ovan, överst himlen, nu brusten i blekhet in mot
evigheten, underst det stilla vattnet; allt blir en syn som
tar fatt i själen, kramar den som en gasboll, den
springer under trycket, och gasen ilar genom var
kroppens åder, och med ett rop, som ekar över vattnet, tar
hjärtat sats i bröstet, och då ej andra ord finnas till
hands i hjärnan för tillfället, komma dessa norska
susande:

— Brede sejl over Nordsjö gaar...

Och sjungande glider jag med båten ut på havet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:36:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bottenha/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free