BOTTENHAVSFISKARE 6 7 Återigen blev det tyst. Slutligen öppnade gubben mun och släppte fram ett bibelspråk. — Genom vishet varder ett hus byggt, sa han långsamt, och genom förstånd vid makt hållet. Ångerman, som begrep, att gubben helt listigt ville krypa bakom bibeln, var från sina tjänsteår i prostgården så full med bibelspråk som en mås med strömming, och svarade därför med samma slag. Hållande gubben i järn med blicken genmälte han lika långsamt: — Den ene skiftar ut och får alltid mer, men den andre är nidsk, där han icke skall, och varder dock fattigare! Gubben funderade ett tag, och så gav han igen. — Den, som för en annan i borgen går, han får skada, men den sig för borgen vaktar, han är säker. Ångerman svarade lugnt och utan onödig hast: — Den, som korn innehåller, honom banna människorna; men välsignelse kommer över honom, som det säljer. Nu stodo svettpärlorna gubben i pannan, men han gav sig inte, sökte i stället och svarade omsider: — De ogudaktige skola varda omstörtade och icke mer vara till; men den rättfärdiges hus bliver beståndande. Men Ångerman stack djupare med detta ord, som tog prick: — Den sig uppå sina rikedomar förlåter, han skall förgås, men de rättfärdige skola grönska såsom löv! Gubben gjorde dock ett sista vanmäktigt försök och sade: — Efter den rättfärdige på jorden lida måste, huru mycket mer den ogudaktige och syndaren ?