BOTTENHAVSFJ SKARE 14 9 ACK, HERRE, STRAFFA ICKE MIG! Från Ångermans värsta tid, då han var -»lönnkrögare» i Tvärhamn på 1880-talet, I. Hustru Ångerman stannade på bron, ty hon hade fått se aftonstjärnan lysa över lotsberget, och nu i den röda och kalla julmiddan lyste den som ett vänligt öga ur himlen. Hustru Ångerman satte ner mjölkstävan och knäppte händerna och läste, sjungande, med hög röst som hon lärt av sin mor engång: »Den täcka Venus snälla är aftonstjärnan vår, påminner bordsgesälla att hålla bön och kor. Gud, han bevare oss från de argkarlar grymma samt ifrån abron hors . Härefter neg hon under åskådan av den lysande och orörliga stjärnan, tog mjölkstävan och gick in i Stugan för att koka julgröten. Strandfiskaren Jonas Ångerman kom ur föngset med en tvåkannshämtare i var hand, och han följdes av den något äldre Simon Locknéus. Nu kunde det vara av II. — Nordström, ßottenhavsfiskare