Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Ångerman och hans hus - Gumman Ångerman grät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 2
LUDVIG NORDSTRÖM
på sundet, andra östrandens mörka band, däröver
vågbrotten stötas upp som vit ånga ur en geysir; på
höger hand har han hela bodräckan med dess liv, på
vänster hand gistvallarna, övergivna, och längre
där-ovan under berget och skogen bryggstugorna med
upplysta fönster.
Han springer förbi pelargonier och petunier i alla
fönster och kommer till skräddarns. Då knackar det
i skräddarns fönster, och ett gulmagert gubbhuvud
med kinesmustascher tittar fram mellan blommorna.
— Kom hit! Varnasch kom du från? Vad gör du
sör i hamna nu?
— Vad jag gör? Jo., båta driv! Båta våra. Jag
gett ha nan, som hjälp mej. Vi ha notbåten nor om
strandbåthuset, och han sias rakt sant.
— Pst!., sa skräddarns dotter plötsligt och
knuffade drängen i ryggen, och när han vände sig, såg han
henne barfota, barhuvad, i en röd stubb, som
fladdrade om de vita benen, och en gammal blå sjökavaj;
med yrande och halmfärgat hår och med röd mun
men skärblekt skinn och ögon, som logo och samtidigt
voro rädda, och för andra gången inom en minut höll
drängen på att förlora sig.
— Nej, ropade han och hoppade högt i luften med
ett skratt, nu gett jag skynda mej, annars tar mej fan
och moster Ångerman.
Nu kommer drängen hem, sedan han leende
upptäckt lillbåten i drift ute på sundet, och nu står han
på vedkasen, lunggenomvåt.
Vad ser han?
Tre långa karlar på stranden, i storstövlar och
stormkavajer och med tjocka amier om halsen och mössorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
