Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Ångerman och hans hus - Månsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 2
LUDVIG NORDSTRÖM
dra strå! tillade hon med piken vänd mot Greta,
som sög på en halv cigarrett.
— Det var fäll detsamma, om det val vackert vär
i morron, ropade Greta ut över det svarta vattnet,
då I ha pojksola1 oppe i aftan moster.
Gumman svarade något, som inte hördes, och båten
gled ut på sundet.
Pär-Erik vände sig till Greta och sade:
— En ska bli så där gammal engång å!
— Ja, äsch en få leva, svarade Greta, där hon satt
barhuvad i halvmörkret.
Gumman satt bak och mönde. Hon hade månen
om vänster, och vattnet började räfflas i silver, men
rätt framför henne låg Murresunds låga udde; den
ensamma rönnen längst ut till höger på udden stod
orörlig, och genom dess lövverk syntes den gula
västerhimlen, medan landbergen drogo sin mörka
massa ett stycke nedanför kronan. Det fanns inga
moln på himlen, den var grönblå upp mot zenit, och
i det grönblå flämtade några stora stjärnor med olika
sken, men dagen sjönk med den gula branden till
några timmars vila bakom bergen.
Kvällen omslöt gumman och hennes båt.
Solnedgångens sken speglades i viken längre fram, och över
Rödharsudden syntes en rad av små gula ljus med
ett grönt sken över raden, och det var en ångare,
som gick norr över. Röken släpade längs landbergen,
den gick söder ut.
Gumman såg de små gula ljusen och mindes »Niord»,
med vilken hon och Ångerman engång reste till
Stockholm. Kaptenen hade bjudit på mat. Det var
1 Pojksola =’månen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
