Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Ångerman och hans hus - Månsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 2
LUDVIG NORDSTRÖM
bete för två kor. Kunde någon i hamn visa upp ett
nyttigare liv, fick han. Men ingen kunde, det visste
gumman Ångerman och hon var mycket nöjd.
Gumman steg i land och gick uppför den lilla
sluttningen till ladan. Nu hade mörkret vuxit så, att
månens sken uppfyllde hela rymden med sin lysande
vithet.
Ladan kastade en lång skugga åt öster över
havrestycket och i rönnen där bredvid hängde de röda
bärklasarna stilla bland löven, som hade en svag och
blåaktig glans.
Mot ladans vägg voro resta ett par liar och räfsor
och två gräv samt en järnskyffel och ett spett. Alla
verktygen kastade skuggor ifrån sig. Ur den öppna
dörren sökte mörkret att strömma ut, men det möttes
av månskenet, som i kväll syntes bestå av ett
oändligt fint och blått glasdamm, i vilket varje partikel
utsände ett svagt sken. Detta sken var lägrat över hela
Murresund, det omslöt den lilla hammarn1 som gick
mot stranden, det vaggade på aspskogen åt väster och
granskogen åt söder, över lägdorna 2 syntes det ligga
orörligt, det nakna hässjevirket tycktes spökligt i
glansen, och när en fågel lockade inne i skogen,
föreföll det gumman Ångerman, som om hon kände att
den satt högt i en grantopp och med glänsande
fjädrar såg utöver havet, som gick i dyningar och
hade en blank månfåra.
Gumman Ångerman gick omkring och tittade. Det
fanns inte någon människa på Murresund. Gumman
tittade åt öster och såg havet mellan Åskäret och
Udden. Därute var gubben med skötarna och om
1 Hammare = lövdunge. s Lägda = äng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
