Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Ångerman och hans hus - Från Ångermans sista dar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
tårarna började rinna, men hon torkade dem. Han har
ju varit jussom uppfylld av en ond anda i hela sitt
syndiga liv, och nu ha’n glömt, hur fali han har
supit, och nu lev’en på ungdomen, som sup och int
dug nå till, och så sup dom int på ett år så mycket
som han söp på en vecka, fast han var fäll falin att
arbeta ock. Gulla dej, August, du, som ha rodd i
lag me’n, du gett följe med till Rå, så vi få opp
kroken. Du vet, gubben tänk bara på båten, och
nu säg han, att kroken få stå där, tills det val slut
på stormen. Och Danke och jänten sov, och gubben
gå där och ordna med sitt, och int är det nån, som
tänk på, hur det ska gå med kroken.
— Jo, svarade August skrattande, nog kan jag fara
till Rå alltid, vi ha ju klara vårt, vi.
Då for gumman Ångerman av som ett moln, och
det yrde om henne, när hon ryckte upp dörren till.
jäntornas rum.
— Opp med er, stintor, ropade hon, August komma
med Zeterbergs skötbåten, och det är int stormen
länger — knafft — det har vurti fästmansvär rakt. Opp
med dej, Danke, skrek hon i skulltrappan, jäntorna är
oppe, och Zeterbergs August komma med skötbåten
deras, och I ska till Rå efter kroken. Opp bara och
drick kaffe!
Ångerman stod på stranden vid båten med sågen
i hand, när August rodde förbi. Jag känner mig skyldig
att beskriva hans dräkt och utseende just vid det
tillfället, ty aldrig kunde han ge en bättre bild av sig
själv än just då.
Han hade ett par grå och för vida byxor med
olikfärgade lappar här och var, alla av mörk ton; där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
