Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Ångerman och hans hus - Jonas Ångermans himmelsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 2
LUDVIG NORDSTRÖM
Då sade OJof Söderberg:
— Det var nog åt Gud, dom hurra!
— Få en hurra åt Han? frågade Jonas Ångerman
och såg misstrogen ut.
— Hör efter, vad dom säg! svarade Söderberg,
nickande och leende som en vis och mångkunnig man.
Och då hörde den förvånade Jonas Ångerman, hur
alla ropade:
— Hurra! Leve Öbacka rike! Leve vår anförare
och kamrat! En ny seger är vunnen! Hurra!
Söderberg visade runt hela världsalltet.
— Alltsammans är Öbacka rike, viskade han, som
Gud håll på att uppbygga.
Då frågade Jonas Ångerman, likaledes viskande:
— Men var är Gud nasch? (Var är Gud för stans?)
Söderberg pekade på de två första kloten, just
förenade medelst en valvliknande bro. Över bron
marscherade vitklädda och guldsmidda varelser med
fladdrande fanor och blixtrande horn i täten, en här
från vart klot, och de båda härarna möttes mittpå
bron, mitt i rymden på högsta bropunkten mellan de
båda kloten.
— Hör, vad dom säj nu! viskade Söderberg till
Jonas Ångerman. Och si etter, vad dom gör!
Jonas Ångerman svarade, alltjämt viskande:
— Jag si dom så tydligt som på hundra famnars
håll!
Han följde noga, vad som skedde på bron mellan
de båda kloten. Han såg en kvinna böja sig över
axeln till en, som gick framom henne, och säga:
— Märkte du inte, kära människa, att jag trampade
dig på hälen i min iver?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
