Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Ångerman och hans hus - Jonas Ångermans himmelsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOTTENHAVSFISKARE
22 s
det int sir bättre ut, än att han ska lära opp till så
fali schangtilt yrke.
— Och det ska du börja med på rappet, sa
Söderberg, och just för den delen ska vi fram här på backen
nu och titta på Tvärhamn, för där ska du titta på
vad Gud förmår, och när du ha sitt hans tag, då
kan du hugga i själv och lära på yrket, tills du blir
utlärd. Och nu ska du si Gud i syna!
Så gingo de ut på kullen.
§ 2.
— Va si du nu? frågade Söderberg och visade utåt
med en stor handrörelse.
Jonas Ångerman såg först och främst, att den
himmelska staden låg på en kulle eller ett berg, nedanför
vilket den blå och genomskinliga luften bredde sig
som ett hav. Alla hus lyste i olika färger, och kullen,
där de voro, skimrade av ett gräs, så vackert, som han
aldrig sett förut, och blommor mer vackra än ett
jordiskt öga var vant vid.
Men det var i alla fall bara en bagatell.
— Si, hur pass mång du ha kommi tillsammans
med! sa Söderberg och pekade utåt himlarna.
Och nu! Nu såg Jonas Ångerman. Han såg, att
han var som på en läktare, vilken slöt sig i en
oändligt vid ring. Runt läktarn sutto, stodo eller
promenerade massor av människor som Söderberg och han
själv. Över denna första läktare var en andra, en tredje,
en fjärde, en femte, o. s. v., i allt trängre ringar och
slutande uppåt i oändlig höjd, och på dem alla rörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
