- Project Runeberg -  Bottenhavsfiskare /
266

(1934) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Ångerman och hans hus - Jonas Ångermans himmelsfärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26 2

LUDVIG NORDSTRÖM

klotet och gå ner långt bort i ett annat kvarter, flera
hundra mil från det kvarter han kom ifrån. Han kom
ner på en gård, där det växte blommor och vindruvor
längs de vita murarna, och gick in i huset, där det
satt några varelser och pratade. De hade kommit
från olika håll, och endast två voro hemma i gården^
Ångerman hörde dem tala och förstod deras språk.

— Goddag, kära bror, sade de. Vi sågo dig
komma. Du vill hämta vår mening.

Ångerman häpnade över orden, men Söderberg
upplyste honom om, att dessa varelser kunde se över hela
sitt klot på en gång och se, hur alla rörde sig där och,
om de tänkte på någon viss del, se, vilka som vistades
där, höra dessa tala, se deras tankar.

— Så aldrig att en endaste en kan löge på det
dänn klote! Dom ha kommi längst, dom! Det sägs
här i himmelrike, att det är det klotet, som närmast
ska komme in i himmelrike, när näste byggnation ska
ta ve. Och dom är nog lycklig på det dänn klotet!
Dom bli fali gamle, och når dom dö, är’e jussom
ingenting. Dom slut bara öga ett tag ette middan, så ä dom
här.

Men därefter pekade han ut ett annat avlägset klot.
Det lyste och skimrade och utsände ångor, och
Ångerman såg, så att han ropade till:

— Å, fya mej, tocka odjur! Dom si då rakt ut
som skälhundar!

På det klotet var det bara väldiga ödlor och
vidunder, som lågo på rygg och sprattlade i gyttjevattnet,
som nästan täckte hela klotet. Magarna voro spända,
gulgröna som på fiskar och skeno i solen. På hela
klotet fanns inte andra varelser. De slogos och skriade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:36:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bottenha/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free