Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 52 —
Av rytmiska figurer förekommer oftast, eller närmare
200 gånger, J3S omkr. 180 ggr, JE 140 ggr och slutligen
JE ett tjogtal gångar. Trioler uppträda blott i undantagsfall.
Ehuru sextondedelsfigurationen icke är övervägande, så måste
melodin dock hänföras till de efter den svenska terminologin
benämnda sextondedelspolskorna, med vilka den framförallt
har de karaktäristiska sluten ES JJ gemensamma. De
vanligaste huvudtonerna i kadenserna äro
ZgZ eller jgj*
Figurationen är ofta harmonisk. Dock äro diatoniska
löpningar ej sällsynta, i vilka flere slag av bitoner förekomma.
Mest allmänna äro växeltoner mellan två upprepningar av
huvudtonen, omkr. 120, därnäst genomgångstoner omkr. 80
och växeltoner på stark taktdel omkr. 40. Dessutom
användas ofta med god effekt två på varandra följande växeltoner
ovan- och nedanom huvudtonen.
Fraseringen erbjuder i dessa varianter ingenting
synnerligen märkligt, mest förekommer antingen stackato eller två
bundna sextondedelar, följda av två obundna. Intressant är
ett motsatt förhållande i slutet av n:o 17.
En geografisk systematisering har icke kunnat
genomföras. Figurationen synes helt och hållet bero av
spelmännens större eller mindre färdighet. De nordligaste d. v. s.
de österbottniska varianterna äro rikast utsmyckade. Där
förekommer också företrädesvis sextondedels figuration. För
övrigt framträda gemensamma varieringssätt för avlägset
belägna trakter och i motsatt fall olika varieringssätt i
närbelägna. Jämför i detta avseende 1, 2, 3, 4 och 7, 9, 10 och
11, 18 o. s. v. Den sannolikt älsta formen framträder i olika
landskap omväxlande med den nyare formen. — Melodin är
mest utbredd i Österbotten, därnäst i Sydvästra Finland och
på Åland, minst i Nyland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
