Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 69 —
den träffar dem ej alla på en gång utan sannolikt en del
först och andra sen, beroende på vissa psykologiska
förhållanden, antydda av Hultman 1894 s. 116. Härigenom
uppkommer en viss osäkerhet beträffande användningen av
y och i (anslutningen till hsv. måste åtminstone väsentligen
anses bero på en fullt medveten strävan hos de talande att
efterlikna den, jfr citatet nedan s. 17,18), en sådan, som den
dag som är ännu råder i Bergö by av Vårdö socken (enligt
O. A.) och även längre österut (Kumlinge, Brändö samt
Iniö i Eg. F.) ehuru i mindre grad och föga märkbar utom
i folkskolorna vid modersmålsundervisningen. I varje fall
tror jag orden tig, grin (= tyg, gryn) utgöra exponenter
för den osäkerhet, som synes hava rått rörande särhållandet
av y och i. Det låter som en paradox, men icke desto
mindre anser jag t. v. tig, grin förklaras så, att man velat
karrikera språket ’i handelsbodorna’ och därvid utan att
veta det valt en egenhet, som icke allenast icke tillkom det,
som skulle karrikeras, men däremot förefanns, åtminstone
i någon mån, hos dem, som karrikerade! Det är i sitt slag
historien om ’grandet och bjälken’. — Ett eventuellt
antagande att ordstävet härstammade från själva
’handelsbodorna’ och att man där på spe sagt sina kunder ’tig och
grin’ är icke diskutabelt. Ej heller kan man tänka sig, att i
’handelsbodorna’ skulle talats en /-dialekt. Detta gör
pluralformen osannolikt.
Docenten H. Ojansuu, som i Virittäjä 1908 s. 9 ff. (se
ock E. S. 1909 s. 46) för vissa finska dialekter anför en del
exempel på liknande företeelser som de här behandlade —
de synas f. ö. hittills hava blivit tämligen obeaktade —
anmärker, att allmogens dialektiakttagelser inskränka sig till
sådana drag, som skilja granndialekten från dess egen. A
priori synes ett sådant generellt uttalande vara förhastat;
a posteriori visar det sig innebära en överdrift. Det framgår
ej om uttalandet i fråga avser att iakttagelserna inskränka
sig till granndialekten eller om meningen är att de, för den
händelse de gälla en granndialekt, inskränka sig till
skiljaktigheterna. Måhända avses det senare. Men icke heller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
