Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 78 —
ts, motsvaras i många fall av målets k, t. ex. rspr. ’känna’
pgm. kenna, rspr. ’käpp’ pgm. kepp, «varför Pargas-bon vid
upptagandet av det riksspråkligen med tje-Yyiå begynnande
ordet ersatt detta ljud med k, ehuru //^-ljudet i detta fall
icke återgår på äldre k». Tjuv’ motsvaras i pgm. av tyyv,
vilken form «visar ett annat sätt att återgiva det för målet
främmande ^-ljudet.»
Jag tror knappast, att denna förklaring verkar
övertygande. I varje fall äro andra förklaringar möjliga. Den
givna är ett utslag av den så allmänna rusningen åt
högsvenskan, när det gäller att finna förklaring för former, som
ej rätt väl synas anpassa sig till ’ljudlagarna’, en rusning,
i vilken t. v. knappast någon metod kan skönjas. Här
väcker det genast uppmärksamhet och tvivel att ts
ingalunda är för målet främmande utan tvärtom, som Thurman
i samma paragraf nämner, regelrätt motsvarar äldre
ante-vokaliskt ti, pi. Förklaringen förutsätter vidare en dialektisk
opposition mot högsvenskan, under det att i verkligheten
utvecklingen i dialekterna tenderar i riktning mot
högsvenskan — ehuru möjligen, såsom ovan antytt, icke i den
utsträckning man i allmänhet synes antaga. Hellre än att
här för att vinna den sökta förklaringen ställa dialekten i
relation till högsvenskan bör man enligt min mening sträva
till att reda sig med inre förhållanden i dialekten själv,
speciellt då i detta fall ingen motsats mellan målet och
högsvenskan förefunnits. Eller ock kan man tänka på en
opposition mot vissa nabodialekter.
Man kan tänka sig, att inom målet en tendens
förefunnits hos k i ställning frf. t. ex. e att övergå till ts eller
tj. Den kan hava inskränkt sig till ett relativt mindre
geografiskt område eller ock exempelvis funnits endast hos
yngre medlemmar av den för tillfället levande generationen
(en härmed jämnställbar möjlighet har Pipping 1906 s. 239,
240 ansett vara diskutabel i sitt inlägg rörande
omljuds-och brytningsteorierna). Denna tendens kan hava framkallat
en opposition, som gjort k åter allena härskande och därtill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
