Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 81 —
och inga andra! Dessa uttalas ofta i mindre vårdat språk
-bär på grund av assosiation med genetiven, där g(j) fallit
i trekonsonantförbindelse. Helt säkert gives det dock ej en
enda individ med t. ex. formen strammbär ’Strandberg’ i
sitt språk, vilken ej därjämte förfogade över den senare
formen. Formerna växla påtagligen i hans språk jämsides
med hans stilarter, vilkas antal kan fastställas till två; den
högre är den som kommer högsvenskan närmare. På samma
sätt som här strammbär ger ’Strandberg’ ger ’november’
Novembärg, d. v. s. denna senare form beror av den talandes
fria val. Det kan invändas att formerna Novembärg,
De-cembärg endast förekomma i skrift men näppeligen i talat
språk — jag vet mig knappast någonsin hava hört dem —
och att man här helt enkelt hade att göra med vad man
kallar ’omvända skrivningar’. Detta är en möjlighet men
också ingenting mera och kullkastar således ej den av mig
främst antagna. Härtill kommer vidare att personer med
de här behandlade formerna ytterst sällan utanför det skrivna
språket höja sig till den högre stilen! — Ekvivalenta i detta
sammanhang äro formerna ’nystand, lakand’ och det icke
ovanliga ’Findland’ etc., som visserligen också kunde
förklaras annorlunda.
En antydan om liknande företeelser gavs redan på tal
om tig, grin i ex. y ovan. I detta sammanhang nämndes
Eckerö, Bergö i Vårdö och bl. a. Brändö som orter, för
vilka övergången y > % och vissa konsekvenser därav kunde
konstateras. Lägga vi härtill Kökar, kunna vi genom
sam-manbindningslinjer mellan dessa orter två och två beskriva
en fyrhörning, vilken praktisk taget innesluter hela Alands
härad.
Kökarskan, som «i egna ord regelrätt» saknar^, har
likväl enligt Anton Karsten 1891 s. 65 detta ljud i några
av honom antecknade ord. Av de tre med kort y anser
han ett säkert och två troligen vara inkomna från annan
dialekt. Inför orden med långt y stannar han, tvekande
om förklaringen, men tillägger emellertid: «Möjligen är
orsaken till y:s sporadiska förekomst i kkm. ett försök att tala
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
