Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 83 —
vill ställa ’stadsspräket’, det som ’herrskapsfolk talar’. Gäller
nu denna rangordning, så ligger det i sakens natur att man
ej tenderar att opponera mot högsvenskan och ej heller att
ansluta sig till nabomålen. Lika litet som man plägar tala
om låt oss säga ’hypemaboismer’, lika litet kan man ha skäl
att söka förklara vissa företeelser genom antagande av
opposition mot högsvenskan. Vad som däremot ej blott är en
möjlighet och sannolikhet utan ett otvivelaktigt faktum är
att anslutning till hsv. och opposition mot nabomål försiggå!
Företeelsen ’naboopposition’ har ej ovan närmare berörts,
då det ju torde vara klart att därom mutatis mutandis gäller
vad ovan framhållits om inomdialektisk opposition mot den
ena av två sidoformer. Naboopposition kan även visa sig
mot ett helt främmande språk, såsom i estsvenskan mot
estniskan.
Med fasthållande av den ovan uttalade principen vore
det självfallet att driva saken in absurdum, om man efter
bokstaven tolkade det gjorda förnekandet av t. ex.
’opposition mot hsv.’ och ’hypemaboismer’. Detta förnekande bör
tydligen endast fattas som varje empiriskt forskningsresultat,
kanske rättfärdigat endast genom materialets otillräcklighet.
När man i vissa finska dialekter kan ersätta sockennamnet
’Laihia’ med ’Slaihia’ eller såsom redan Vilhelm Thomsen
för länge sedan anmärkt ’rovastin rouvan rukki’ med
’spro-vastin sprouvan sprukki’ är det utan tvivel ett bevis på att
man i resp. dialekter sökt efterlikna svenskan. Detta språk
har då säkerligen ansetts ega ett högre låt oss säga
’stil-värde’. Företeelsen måste i själva verket rubriceras som
’hypernaboism’.
I fråga om formen Novembärg framhölls möjligheten
av att den endast vore en omvänd skrivning, ehuru
företräde gavs en annan förklaring. Har denna någon betydelse
för antagandet av omvänd skrivning i detta fall, böra dylika
förklaringar även i många andra fall i sin mån bidraga till
att ställa omvända skrivningar, vilka de i psykologiskt
avseende måste stå mycket nära, ’i tvetydig dager’. De kunna
även hava någon betydelse för uppfattningen av termen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
