Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 192 —
svenska befolkningen, bland vilken sådana sånger ännu talrikt
fortleva.
De i samlingen Piae Cantiones intagna sångerna tillmäter
författaren stort inflytande, men tillägger med rätta, att det ännu
återstår för våra melodiforskare att klargöra, i vilken mån dessa
sånger överhuvudtaget härstamma från medeltiden och i huru hög
grad de kvarleva i folkmusiken även i andra länder.
Att Dr Krohn kunnat leda de finska folkmelodiernas ursprung
till runomelodiema, synes fullt naturligt, då hela den finska
folkdiktningen till största delen faller inom runosångens område.
Runomelodiema själva ha visserligen ännu ej blivit föremål för
ingående studier, varför möjligheten av främmande inflytelser icke
är utesluten. Som bäst arbetas dock ivrigt inom den unga
jämförande musikforskningen även hos oss, så att alla dunkla frågor
väl småningom skola utredas.
De resultat Dr Krohn redan vunnit genom en samvetsgrann,
hängiven forskaremöda måste betraktas såsom utomordentligt
betydelsefulla. Och de storartade samlingar han på Finska
Litteratursällskapets bekostnad publicerat utgöra, jag upprepar det, verk
av högt värde. Det är just sådana lexikaliskt ordnade samlingar
den jämförande melodiforskningen behöver. — Även de stora
samlingarna av melodier från våra svenska trakter vänta att bliva
ordnade och utgivna.
Hjalmar Thuren: Folkesangen paa Faeroerne *) och
Armas Launis: Lappische Juoigos-melodien **), utkomna som
n:ris 2 och 3 av det av K. Krohn och A. Olrik stiftade
internationella sällskapet F. F:s publikationer, kunna icke nu bliva
föremål för ingående anmälan. Såsom förträffliga bidrag till den
jämförande melodiforskningen förtjena de vidsträckt uppmärksamhet.
Thuren har på sina resor lyckats i avsevärd grad öka det
förhanden-varande melodimaterialet från Färöarna och lämnar en på nya,
intressanta synpunkter rik framställning över ämnet. Launis har
riktat den jämförande melodiforskningen med en systematiskt
ordnad melodisamling från ett hittills föga uppmärksammat område.
O. A.
*) Kobenhavn, Andr. Fred. Host & Sons Forlag 1908, 337 pag.
**) Helsingfors, Société Finno-ougrienne 1908, LXIV -f- 209 pag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
