- Project Runeberg -  Brage. Årsskrift utgiven av Föreningen Brage / Årgång 4 (1909) /
204

(1907)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 204 —

5. Sorgens makt.

Handskrivet häfte fr. Mäntsälä, Nyl.
G.-A. N:o 6. Arw. II N:o 91.

1. I väven i silke, i spinnen i gull;

— de lindeträlöv de falla —
en fästmö hon gråter sin sven

ur vigdan mull.

— I fröjdens eder alla dagar —

2. Och ungersven gångar sig på

höganlofts bro,

ju mera han grät, slätts intet
han log.

3. Ungersven han knapprade med

fingrarne små:

„Stå upp sköna jungfru, drag
låsena ifrån!“

4. „På låsena så haver jag stäm-

ma satt,

och ingen jag släpper in i denna
natt.“

5. „Och skönaste jungfru, drag

låsena ifrån,

I gladeliga släppen er fästeman
fram!“

6. Och jungfrun sprang ur sän-

gen i flygande hast,
till dörren här hon sparkade,
så låsena de brast.

7. De låsen flög tillbaka och reg-

íame de brast,

så gladeliga tager hon sin
fästeman i hamn.

8. Hon satte sin fästeman på för-

gyllande skrin

och tvättade hans fötter i
rödaste vin.

9. Det lider så fort, och hanen

han galer.

„Ej längre jag får hos sköna
jungfrun vara.“

10. „1 gångar varthän som I gånga ¡
vill, !

så hjärtans gladeligen jag
gångar eder till.“

11. „Och jag är intet goder att föl-

jas hem,

mitt hem ligger under de stora
träd.“

12. De gingo sig bägge åt kyrko-

gårdsmur.

„Min skönaste älskade, du följe
mig åt!“

13. De gingo sig bägge på kyrko-

gård.

„Skönaste jungfru, se hur
månen går!“

14. Sköns jungfru hon uppå månen

såg,

så hastigt den ungersven
försvann därifrån.

15. Och jungfrun hon uppå graven

satt,

där satt hon den långa, den
kallaste natt.

16. „Skönaste jungfru, I sitten intet

här,

I gören mig endast en storer
oro.“

17. „Skönaste jungfru, I klagen

ej så,

i himmelen får jag min boning
också.“

18. „Skönaste jungfru, I bedjom

för mig,

att fort jag månd bliva de
saliga lik!“

19. Och jungfrun hon utav graven

bortgick,

så hastigt hon de dödssotar fick.

20. Och jungfrun hon lade sig på

sängen ned,

tre dagar därefter så vart hon
död.

21. Så buro de jungfrun till kyrko-

kull,

och grovo henne i vigdan mull.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:38:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brage/1909/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free