Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Snistop.
Under tsar Nikolaus den andres af
Guds nåde lyckobringa nde regering
hafva de upplysta undersåtarne
försökt eller lyckats utföra följande
af-rättningar:
22 mars 1901. — Attentatet mot
Pobiedonostzeff, den heliga synodens
öfversteprest.
30 mars. — Minister Bogolupoffs
af-rättning. Karpovitsch tillkom äran.
15 april 1902. — Förre
polischefen, guvernören öfver Volhynien,
general v. Wahl blef allvarsamt sårad;
det skedde i Vilna.
11 augusti. — Bonden Katchouras
attentat mot prins Obolen^ky,
provinsen Charkows guvernör.
13 november 1903. — I Bielostok
sårades polischefen Metlenko af ett
revolverskott.
2 januari 1904. — Attentatet mot
kapten Erigelm, Nikolaistads
polismästare, af tvänne studenter vid
Helsingfors universitet.
22 januari. — Attentatet mot
guvernören, baron Korff.
16 juni. — Generalguvernören,
general Bobrikoffs afrättning, den
modige själf uppoffrande Eugen
Schau-mans oförgätliga verk.
17 juli. — Vice-guvernören Andreffs
afrättning.
28 juli. — Inrikesminister v.
Pleh-ves afrättning af Georg Sassanoff.
6 februari 1905. — Den finske
senatsprokuratorn Johnsson afrättades.
Den tappre, som handlade, var
Lennart Hohenthal.
17 februari. — Storfurst Sergius
afrättning.
m. fl., m. H.
*
Stockholms största grosshandlare i
fläsk och smör, hr Johansson, har
aflidit, och pressen har ristat en runa
öfver honom. Men som det ej kan
nämnas någon människovänlig
gärning, något stort karaktärsdrag eller
något betydelsefullt från den aflidnes
lif, ha de dagliga bladen i stället
serverat sina läsare den uppbyggliga
historien, att »den högreste, ståtlige
mannen var bekant från
Oskars-da-garne på Hotell Rydberg, där han
alltid i vältaliga ordalag föreslog H.
M;ts Konungens skål».
Det är också en heder!
*
Vår kamrat O. JoHnsson, som blef
våldsamt öfverfallen af en
officers-Trummel i Lifgardets till häst kasärn
när J. utdelade upprop och
inbjudningskort till ett möte i Folkets hus,
har till Öfverståthållareämbetet
inlämnat en skrifvelse, hvari han anhåller,
att ämbetet skall företaga undersök-
ning för att uppspåra den brottslige
och ställa honom inför domstol.
Det skall bli särdeles intressant att
se, hur pass nitiskt det höga
polisämbetet, som anordnat åtal mot Hinke
Bergegren därför att’ han sagt, att
vi måste vara betänkta på en
liknande propaganda i fall de aflönade
mänskoslaktardräfigarne ämna
fortsätta med sin väldstaktik, — vill visa
sig för att uppspåra
officersbrottslin-gen. Och hvad dom den höga
rättvisan sedan skall afkunna.
Sekond-chefen vid regementet har
redan uppsatt ett protokoll, som på
ett hår liknar det ökända
polisprotokollet i Sörviksskandalen.
*
Den revolutionäre skriftställaren M.
Nacht har i ett kort intressant häfte
pä tyska tecknat en fortlöpande
framställning af de ryska
upprorsrörel-serna under det förra århundradet.
D^t är skrifvet med stor
sakkännedom och ger, trots det är mycket
kortfattadt, en förträfflig bild af
nihi-listernas och terroristernas strider.
Denna broschyr finnes nu öfversatt
till danska af dr. Rolf Hammer, som
bifogat några data och upplysande
drag från de senaste åren.
*
Om den sociaia generalstrejken
finnes redan en betydande litteratur,
särskildt på franska. Men äfven i
Spanien, Italien och Holland ha flera
arbeten om denna tidens stora fråga
utgifvits, och på allra sista tiden har
den sociala generalstrejks-tanken t. o. m.
nått det stora tyska riket. Siegfried
Nachtutgaf år 1902 en kort skildring om
»Generalstrejken och den sociala
revolutionen», förra året följde dr. R.
Friedebergs kraftiga inlägg om
»Parlamentarismen och generalstrejken»
o. s. v. I dessa dagar har Arnold
Roller utsändt en broschyr (på 48
sidor för 10 pfennige), hvari han
utförligt och medryckande skildrar den
sociala generalstrejken såsom det
viktigaste kampmedel i proletariatets
frigörelsestrid.
Frågan skjuter allt starkare fram
och måste äfven tagas upp till debatt
i vårt efterblifna land.
Gud och polisen.
Vidskepelsen florerar.
I kyrkorna läsas böner och
nattvarden »begås». I läsarnästena
upprullas helvetets fasansfulla evighet.
Hos spågummorna ses framtiden i
tjockt kaffe. Och i Centralpalatset
spatsera galoscher upp för väggarna.
Och de enfaldiga betala och betala.
Då geschäftet går så bra, är det ju
mindre att undra på, att de heliga
af alla slag bli öfversiggifna, när de
märka att de af slö jas.
Svartrockarna och deras gelikar
skria på polis. Men — hur kunna
de så af slö ja sig själfva? De visa ju
därmed att de icke lita på
»Allmakten»? Eller hvarför anropa de icke
himmelens öfverkonstapel Gabriel?
Det vore åtminstone metod i
galenskapen.
Nej, de skrymtarna veta alitför väl,
att deras vidskepelse kunna de icke
lita på. Den »jordiska» polisen är
säkrare.
Då jag i början af detta år
besökte Göteborg och skulle hålla ett
föredrag om »Jesus i den gamla goda
tiden och djäfvulen i vår», skref
kyrkoherde Wallerius, kyrkorådets ordf.
i Gamlestadsförsamlingen, och gjorde
polismästaren uppmärksam på det
annonserade föredraget, naturligtvis i
den kristliga idiotafsikten att
förhindra föredragets hållande. Polischefen
beordrade till mötet några handfasta
män, som omöjligt kunde förstå, hvad
den chartuanska svartrocken hade
emot Jesus i den gamla goda tiden
eller emot djäfvulen i vår.
Ivar Wallerius
har förut visat prof på underbar
snillrikhet. I en liten skrift om
»Nutiden och kristendomen» drager han
kapitalistkrypande i härnad mot det
allmänna fördärfvet: de
klassmedvetna arbetarne och deras
uppstudsiga föreningsrörelse. Han skrifver:
»När vi se otrons, människofruktans,
förförelsens öfverhandtagande makt,
måste vi också i afseende på
förenings väsendet och därmed jämförliga
företeelser ihågkomma tvänne
bibelord, nämligen: Dragen icke i
främmande ok med de otrogna! och: I
ären dyrt köpta, blifven icke
människors trälar.»
Men först i följande harrang lär
man fullt känna den arma
guds-ka-valjerens kristna nit:
»Hur mycket missnöje, skamligt
tvang djurisk ilska, försummande af
hem och arbete utsår icke den
socialistiska agitationen!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
