Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ätopmkloekan.
Hör, o hör i nattens stunder
klockans dån och "vilda dunder,
klockans hot och maningsskri!
Hör de döfva toner skalla,
än de stiga, än de falla
som ett haf i raseri.
Djupt i tornets grund det knakar,
tungt det skälfver, doft det brakar
när den gjutna malmen går.
Må det murkna tornet knarra,
som i ångest må det darra
för de slag som kläppen slår.
Förr det sjungits falska sånger
om begär och syndaånger
och om nåd i Jesu famn;
och den frusna, svultna nöden
har man lofvat efter döden
lyckans tid och fridens hamn.
Det är blott i mörka nätter
som för seklers oförrätter
folket tager hämd och blod,
då ur städers innandömen
brusar våldsamt mänskoströmmen
som en vild och trotsig flod.
Se, då grusas lögnens nästen!
Se, då falla våldets fästen
under klockans vilda sång.
Och för yxorna och svärden
drifves snart den gamla världen
hän till fall och undergång.
Låt de heta lågor glöda,
må de härjande föröda
och förintande gå fram!
I ett eldhaf utan stränder
skola jordens alla länder
luttras ifrån brott och skam.
Nu, när klockans starka toner
storma högt mot rymdens zoner,
är det nödens vilda psalm.
Ty med tonerna, som skalla,
vill den väcka alla, alla
upp ur sömnens unkna kvalm.
Stormens klocka dånar, rungar,
tornet skälfver doft och gungar
för den tunga klockans slag.
Högre må dess toner stiga,
tills de segerstolta viga
in den röda domens dag.
Leon Larsson.
k. lif gardet till häst — ty kungligt
skall det vara! — gjort anmälan till
Öfverståthållareämbetet om saken.
Rättvisan kräfver, att vi äfven
anteckna, det polisen gjort en undersökning,
förhört flera vid regementet anställda.
Men tyvärr utan resultat. Dock är
saken icke därmed afslutad. Vi skola
själfva göra våra undersökningar, och
sedan den fege fosterlandsförsvararen
blifvit uppspårad, har
Öfverståthållare-ämbet utlofvat, att allmänne
åklagaren skall ingripa.
*
Att norrmännen till sist fått ögonen
öppna för det svek och bedrägeri, de
alltid bli utsatta för då det gäller
likställighet inom unionen, därom
vittna uppenbart norska »Dagbladets»
ord vid statsminister Boströms afgång:
»Vi kunna allena betrakta hr
Boströms utträdande ur svenska
rege-{ringen såsom en ny manöver eller
såsom ett led i en komedi, hvari,
med den europeiska opinionen för
ögonen, Sveriges makthafvande
tilldela sig själfva det ädelmodiga
tillmötesgåendets upphöjda roll, medah
åt Nörge uppdrages den vamartigés
öch egensinniges otacksamma
tipp-gift.»
Måtte komedilen icke lyckas och
fiorrmättnen få lära känna ännu ’én
gång de upphöjda svenskarnés
trolöshet ! *
Stockholms arbetare ha snart lärt
sig konsten att ställa till spontana
demonstrationer af stor omfattning.
Söndagen den 9 april t. ex., efter
det väldiga protestmötet mot
åkarps-lagarne vid Lilljans, demonstrerade
mera än tiotusen personer på
öfver-klassgatorna i Östermalm. Den mycket
talrika polisstyrkan gjorde naturligtvis
allt för att splittra massorna, men:
lyckades ej bättre, än att det ett par,
timmar efteråt demonstrerades i nästan
alla gatorna på Norr och Östermalm.
Polisen uppträdde på sina ställen’
ganska hyggligt, men brutaliteter ■
saknades naturligtvis icke — liksom
alltid då Stockholmspolisen släppes
lös.
Bland de sex vid demonstrationen
anhållna befann sig äfven vår kamrat’
Axel Holmström. Efter undergånget
förhör lösläpptes såväl han som de
andra sent på aftonen, men H. kallades
till nya förhör de följande dagarne.
Åtal mot såväl Holmström som de
öfriga kommer att, anh ängiggöras vid
rådhusrätten.
*
Den samhällsbevarande pressen 4ir
ifrigt sysselsatt ’i dessa dagar. Det
gäller att jaga upp «n stämning för
de nya åkarpslagarne.
I Gentralpalatset i Stoekholm härskar
en herre söttt heter Josephsson och
denne har kastat ut sina sömmerskor
därför att de ville tillhöra en
fackförening. Med anledning af denna
lockout ha under de senaste veckorna
stora demonstrationer ägt rum
utanför arbetsplatsen.
Den 13 april blef ett fruntimmer,
anstäldt hos en tandläkare i
Centralpalatset, af misstag tagen for
strejk-bryterska och på sin väg ut i staden
eskorterad af en människomassa. Hon
tog sin tillflykt till en spårvagn och
gick därifrån till Folkets hus för att
förklara att hon ej tillhörde
strejk-bryterskorna.
Denna i och för ’ sig obetydliga sak
har af den borgerliga tidningspressen
blåsts upp till enorma dimensioner.
Man har förklarat att fruntimret
ifråga med väld förts till Folkets hus
(fast hon,, själf ville gå dit!) samt
att hon där ställts, inför en slags
domstol. (Äfven detta fullständig lögn,
ty man gjorde där allt för att hjälpa
henne till rätta!)
Den ifver och den rent af frenetiska
ilska hvarmed de borgerliga
tidningarne <ingripit i äenna sak, fullständigt
ignorerande sanningen, bevisar
1) att tidningsmännen i flesta fall
verkligen äro ett »andens tattarfÖlje»,
och
2), att man (till hvad pris som. liäist
vill skaffa en stämning till ., förmå»
för nya åkarpslagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
