Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag har väl inte lånat något af
polismästaren», svarade Wermelin
förvånad.
»Jo, mins inte hr Wermelin... Jag
har för rästen en skriftlig
förbindelse,..» Polismästaren låtsades leta
bland en hop papper.
»Jag har aldrig lånat ett öre. af
polismästarn», inföll Wermelin
indig-neradt.
»Det var dock besynnerligt! Skulle
jag då ha tagit miste. Det var
verkligen besynnerligt.» Slipadt låtsade
han dock alltjämt leta bland sina
papper. »Nå, så är det kanske ett
misstag af mig. Men hr Wermelin
är ju anställd i Aftonbladet?»
»Ja.»
»Hr Wermelin har väl icke så stor
lön där, kan jag tänka.»
»Jag har 25 kronor.»
»Nej, men det är då skamligt! 25
kronor? I veckan?»
Aldrig hade jag sett honom se så
upprörd ut. Så förtvifladt olycklig.
Han skälfde öfver hela kroppen. Det
dröjde en lång stund, innan han
förmådde berätta om den skymf, som
tillfogats honom!
Så talade han gråtande om hela
förloppet. Slutande med: Jag hade
velat skjuta honom!
»Def skulle du ha gjort», tänkte
jag.
Och det är min mening än i dag.
Hinlce Bergegren.
Kännen I Satan,
som fjättrarna lossar,
Satan, förnuftet,
som hämnar och krossar!
^ Carducci.
1) Människorna böra öfvertygas om,
att kriget står i strid mot allas
inträs-sen och att freden är en välgärning;
2) för regeringarna bör framhållas
fördelen af skiljedomstolar och
därmed följande afväpning....
Predika för människor om krigets
fasor och fredens välsignelser! Som
om de icke kände dem! Och att
uppmana regeringarna att upplösa
arméerna och ersätta dem med
skiljedomstolar, är lika fåfängt. Om dessa
med oerhörda kostnader underhålla
arméer, är det påtagligen emedan de
anse sig ej kunna undvara dem.
Maxime du Camp föreslår följande:
1) En diplomatisk kongress skall
årligen sammanträda för att
undersöka folkens ställning till hvarandra,
för att utjämna möjligen förefintliga
svårigheter och döma i fall af latenta
konflikter;
2) krig skall förklaras först två
> Ja.»
»Det förslår minsann inte långt i en
så dyr stad som Stockholm. Det är
verkligen skamligt. Och hr Wermelin
hart inte någon extra förtjänst?»
»Nej.»
Det uppstod en kort paus, hvarefter
polismästaren fortfor:
»Hr Wermelin följer ju med den
socialdemokratiska rörelsen?»
»Ja, jag är medlem af
socialdemokratiska förbundet», svarade Atterdag.
»Ja, jag har hört det... Säg, skulle
inte hr Wermelin... Ja, jag menar,
att hr Wermelin väl inte har något
emot att ha en extraförtjänst... och
jag skulle gärna betala... Jag menar,
om hr Wermelin ville lämna mig en
del meddelanden om hvad de ha för
sig och —»
Wermelin blef blossande röd. Han
skulle bli spion! Spionera på sina
kamrater!
Han sprang som en vansinnig
därifrån.
Och kom direkt upp till mig.
Unionen b^res o ver Gr^ndsen.
Krig.
Uttalanden
af
Tolstoj och Kropotkin.
Några anse kriget som ett tillfälligt
ondt, som genom internationella och
diplomatiska mått och steg kan
förbättras, utan att den inre ordningen
i folkens lif däraf störes. Andra
åter tycka kriget vara något
fasansfullt, men lika oundvikligt som
sjukdom och död. En tredje kategori
betraktar kriget kallblodigt och anser
det för en nödvändig och välgörande,
följaktligen önskvärd företeelse. Alla
dessa äro ense om, att kriget är
oberoende af den mänskliga viljan —
att all personlig åsikt måste vika för
maktens bud.
Den första kategorien sammankallar
fredskongresser och kommer till
följande resolutioner:
månader efter den händelse, som
framkallar det;
3) detta skall ske, sedan genom
folkomröstning samtycke erhållits
därtill af de nationer, som förbereda
krig;
4) fiendtligheterna skola öppnas två
månader efter krigsförklaringen.
Men nu frågas: hvem skulle kunna
förhindra fiendtligheterna att börja?
Hvem skall tvinga regeringarna att
invänta bestämda tidpunkter?
»De andra staterna», svaras det.
Men dessa skola i sin tur tvingas,
och på hvad sätt blir detta möjligt?
»Genom den allmänna opinionen.»
Men om den allmänna opinionen
kan tvinga regeringsmakten att vänta,
kan den också tvinga den att alla
icke förklara krig.
Skiljedomstolarna! Af dem väntar
man mycket, och såsom bevis på
hvad de redan uträttat uppräknas
Alabama-frågan och den Karolinska
ö-frågan. Schweiz, Belgien, Danmark,
Holland yrka på skiljedomstolax.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
