Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femte akten 223.
Tro mig, det straffar sig i längden
att handla envist och obändigt.
BRAND
Ja, skräck för straff och hopp om vinning
är Kainsmärket på din tinning,
som du till evig stämpel tog,
då du ditt hjärtas Abel slog.
PROSTEN
(sakta)
Vid Gud, nu kallar han mig »du».
Det går för långt —
(högt)
Jag vill ej nu
förlänga denna tvist, men ber
er minnas, vad jag sagt åt er,
att vill ni fram, bör ni besinna,
vad land ni lever i, vad tid,
ty ingen segrar uti strid,
som ej förstår att tiden vinna.
Betrakta konstnärskoryféerna,
sin tid de akta, trots idéerna.
Och krigaryrket? Är en sabel
med slipad egg ej där en fabel?
Varför? För att en lag oss gav
det budet: Akta landets krav!
Sin särnatur man måste böja,
ej gå framför och ej sig höja
men städs med hopens lunk sig nöja.
Vår tid, som fogden redan sagt,
är främst human tag det i akt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
