Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femte akten 281
Jag har ropat dig vid namn,
Jesus, sluten blev din famn,
tätt förbi jag såg dig glida,
vaneord på tungan lik.
Låt mig väta av den sida
frälsarmantelns veck med strida
tårar blott en fattig flik.
GERD
(Dlek)
Vad är det? Du gråter, du,
varmt, så det om kinden ryker,
varmt, så jökelns svepduk stryker
drypande som tvaget linne,
varmt, så isen i mitt minne
löses upp i gråt härinne,
varmt, så jökelprästen mister
kappan, som likt frostväv brister —
(bävande)
Varför grät du, man, först nu?
BRAND
(ljus, strålande, liksom föryngrad)
Frostväg förde genom lagen —
Nu först lyser sommardagen.
Tills i dag det gällt att bliva
tavlan, varpå Gud kan skriva.
Från i dag min levnadsdikt
skall bli hjärtats solskensbikt.
Brusten är min andes kedja,
jag kan gråta — jag kan bedjal
(sjunker på knä)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
