Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komma dit med ett fyraårs barn vid handen. Han grät och
kastade sig mot dörren, men jag stängde den med ungdomens
hela bestämda obeveklighet.
Hushållet var inte svårt att sköta. För att få något att göra
sydde jag Eyvinds kläder. Han var en gång bjuden på
julgransplundring till August Lindbergs glada, gästfria hem, hade blå
sammetsblus och vit slät krage och var vacker med sin varma
färg och sina tillitsfulla stjärnögon. Rätt liten och mycket stadig
var han, alltid glad och mycket musikalisk. Hans far lärde
honom Kväsarvalsen, som han sjöng perfekt.
Den unga jungfrun från hushållsskolan slutade snart. Vi
flyttade till staden och bodde på Riddargatan, där min man
hade sitt kontor tillsammans med bostaden. Bostaden bestod av
tre rum och kontoret var ett fjärde, mycket stort med hyllor
för patenthandlingarna. Bostaden var spartanskt möblerad,
naturligtvis. Men det hade just då kommit upp en rörelse, väckt
av Ellen Key, att man skulle ha enkla, naturliga möbler. Hon
pläderade bland annat för att köpa billiga tapeter och vända
avigsidan ut, så att väggen fick en slät ljus beklädnad. Vi hade
grönlaserad furu, en soffa att ligga i, om så vore, ett bord och
fyra stolar med pinnrygg. De och soffan voro klädda med
blekgult bomullstyg. Så ett slags skänk, som var röd inuti — det
var rent och nätt och gav sig inte ut för mer än det var, totalt
olikt vad man hittills varit van vid — samt ljusa gardiner av
moll, som hängde rakt ned. Bekvämt var det inte, men tallris
passade bra in i denna stil, och jag köpte alltid tallris på torget.
Med Eyvind gick jag i Humlegården, han frodades och var
röd och söt och de brungrå ögonen lyste.
Men en dag fick han svårt att gå, då vi skulle vända hem.
Ena foten ville inte följa med. Jag tog av honom skon, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
