Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inkvarteringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett åtlöje för hela staden, om den blifvit kunnig. Han
förhörde mig aldrig mer i grekiskan, utan gick förbi
mig i lektionerna, hvarmed jag naturligtvis var ofantligt
belåten. Endast vid flyttningen till gymnasium
framlyste hans agg och småsinne. Jag blef nämligen
ultimus, och detta endast för ’min kärleks skull’. Af
aktning för flickans rykte teg jag ändå, men lämnade
skolan i förargelsen, sedan jag likvisst först sagt rektorn
sanningen, och blef nu en välbeställd underofficer.»
»Hvem följer därnäst i ordning?»
»En guvernant hos min farbror, som blef min första
kompanichef och i hvars hus jag bodde en sommar.
Hon skulle lära mig franska. Af naturen utrustad med
en god fattningsgåfva, fattade jag snart, efter ett kort,
låtsadt motstånd, hennes små hvita händer, och föga
fattades, att jag praktiskt lärt mig att fatta det ljufva
verbet aimer, då min kära farbror drog öronen åt sig
och satte p för lektionernas fortsättande, därigenom att
han lät mig få en kommendering till Göta kanal.»
»Än sedan då?» frågade Stålsköld, skrattande.
»Nu förgapade jag mig i en liten vacker, men
ytterligt blygsam och from prästdotter. Som hennes söta
pappa var en väldig jägare, både inför Herranom och
i skogen, blef jag, som. förskaffat mig ypperliga hundar,
en kär följeslagare på hans jakter, äfvensom
dessemellan en välkommen gäst i hans hus. För att behaga
flickan genomtråkade jag med henne Zollikopfers,
Ekmanssons och Tollessons postillor, och en
söndagseftermiddag kunde hon icke neka mig en liten kyss, då
jag förtjust henne med mitt bestämda påstående, att
gamla psalmboken tusende gånger öfverträffade den nya,
äfvensom att Wallin icke predikade sann kristendom.
Men under det jag våren därpå låg på mötet, blef hon
hastigt och lustigt gift med en stor syndare från Borås,
som suttit på fästning för lurendrejeri, men som sedan
köpt ett stort säteri i församlingen. Det tillhör ju också
fromheten att icke försmå Guds gåfvor. Det säges
emellertid, att syndaren står under toffeln och att
hennes fars adjunkt ofta besöker hennes hus och vid
påkommande tillfälle med djup, nästan faderlig rörelse
döper hennes barn.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
