- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Första delen /
298

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inkvarteringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en ledsam tidning, men jag ser nu alldeles motsatsen.
Och själfva min ’lilla fästmö’ blir icke en gång
missnöjd öfver, att hon får behålla sin inkvartering flera
dagar. En sådan artighet mot oss, stackars militärer,
är verkligen sällsynt, och jag tackar frun på det högsta.
Hi! hi!»

»Jag hade lofvat», sade Vendela leende, att i morgon
visa fänrik von Phiffen några glada och behagliga
utsikter, och det fägnar mig således, att han får stanna
kvar, så att jag kan hålla mitt löfte.»

»Utsikter? jaså, ja, det är just Phiflens sak, ty
han är mycket romanesk af sig. Hi! hi!»

När ändtligen den gamle öfversten rest sin färde,
högligen belåten med sin afton och efter afgifvet löfte
att göra ett besök under hemmarschen, blefvo de älskande
åter ensamma. Ensamheten är för kärleken hvad
kolsyran är för champagnen. Denna sannfärdiga historias
författare vill dock ännu icke berätta, hvilka de utsikter
voro, som Vendela visade Stellan påföljande dagen, nog
af, de voro glada och behagliga. Under de fyra dagar,
Stellan ytterligare fick kvarstanna, hade de älskande
långa öfverläggningar, och man kunde på deras
högtidliga miner se, att något viktigt förehades, men när
af skedsdagen kom och

                Älskarn gick att sina dyra plikter sköta,
                Voro älskarinnans sköna ögon blöta,

liksom hennes Celadon skulle rest till Amerika och
icke till Bonarpshed, där hon skulle återse honom om
få dagar.

*



Oräkneliga som sandkornen i hafvet voro de svettdroppar,
som kongl. svenska arméen af alla vapen med
vanlig bepröfvad trohet midsommardagen år 1824 göt
för konung och fädernesland. Dagen var då och är
ännu,[1]
prisad vare parcen med saxen! dubbelt så
betydelsefull, emedan den, som hvar man vet, har den



[1] Detta skrefs 1843.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/1/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free