Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Major Torsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
henne en fristad. Sigurd åter hade efter sin egen
önskan ingått som frivillig under den ryktbare Markos
Botzaris, som då låg med sin lilla utvalda här i Etolien
för att skydda Missolonghi rnot turkarnas anfall. Kort
därefter, under det fursten vistades på Peloponnesus,
hade Markos Bolzaris i spetsen för en handfull tappra
funnit hjältedöden; och sedan hade det ej lyckats furst
Mavrokordatos, som ingalunda förgätit sina skyddslingar,
att erhålla den ringaste spaning vare sig om Sigurds
eller furstinnans öde. Han förmodade, att Sigurd var
fallen och att furstinnan blifvit bortröfvad af någon
turk; och den ädle mannen skänkte dem båda en gärd
af uppriktig saknad. Emellertid uppmanade han oss
att fortsätta våra efterforskningar, i den händelse att
han kunde hafva misstagit sig.»
Lord Jeffrey afbröt här sin korta och
sammandragna berättelse, i det han sorgligt skakade på hufvudet.
Men sir Campbell fortfor: »Vi gjorde det äfven,
rastlöst, men tyvärr till största delen fruktlöst. Väl
lyckades vi att träffa några af de hjältar, som följt
Botzaris under hans sista strid. Dessa påminte sig
äfven, att de denna natt sett några främlingar ibland
sig, men hvilka eller hvarifrån dessa voro, kunde de
icke uppgifva. Så mycket trodde de sig dock kunna
försäkra, att icke någon främling befunnit sig bland
de på stället döda, hvilka alla bestodo af sulioter och
hvilka om morgonen efter segern begrafdes. - I den
händelse således, att Sigurd deltagit i striden, kunde
vi därför hoppas, att han icke blifvit dödad; troligen
hade han ännu mindre kunnat blifva tillfångatagen af
de öfverraskade museimännen. Men hvart hade han
då tagit vägen? Vi tänkte då på er ... på kärlekens . . .
på tacksamhetens makt, och vi började åter igen, så
orimligt det än kan synas, att hysa några förhoppningar...
Och då inga upplysningar stodo vidare att vinna i det
blodhölj da och oroliga Grekland, där en persons
försvinnande vid denna tidpunkt naturligtvis icke kunde
väcka någon uppmärksamhet, beslöto vi att söka deri
förlorade i hans hemland, i hopp att han dit återvändt.»
»Och där äro vi nu», sade lörd Jeffrey lakoniskt.
»Ali vår möda har varit fåfäng. Vi måste anse Sigurd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
