Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slotterölet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
böljande lockar att därmed fördölja den hastiga rodnad,
som bredde sig öfver hennes kind.
»Och den där ljuse, huru mildt och gladt är ej
hans ansikte!» hviskade den yngre, begagnandesamma
utväg som systern att dölja sin ögonblickliga förvirring.
Efter detta lilla känsloutbyte, föllo de i hvarandras
armar för att utbyta den vanliga systerliga aftonkyssen.
Den föreföll dem båda varmare än någonsin - och
därefter begåfvo de sig till rö för att drömma om -
hvad vet jag? - kanske om mörkt och ljust.
Medan nu hela huset sofver, kan författaren hafva
god tid att låta den benägne läsaren få litet närmare
besked om hvad Sten och magistern egentligen voro
för ena passagerare. Som förut redan är flyktigt
antydt, var den förre verkligen grefve, af en högst
ansedd familj och med ofantlig förmögenhet. Han hade
fått en sorgfällig uppfostran och inhämtat goda
kunskaper, dem han ytterligare förökat genom vidsträckta
resor i främmande länder, där han äfven uppöfvat sin
af gjorda talang för målning, i hvilken han måhända
skulle nått mästerskapet, hade ej hans rikedom
däremot uppställt ett ganska stort hinder, ty det är lika
sant som bedröfligt, att en man, som i öfverflöd äger
allt lifvets goda, högst sällan underkastar sig alla de
svårigheter och hinder, som äro att möta på konstens
bana. Den unge grefven blef således endast dilettant,
men som sådan ganska ovanlig. Under det han
studerat i Uppsala hade han gjort bekantskap med en
fattig yngling, som allmänt lofordades för sin flit och
sina kunskaper. Denne yngling var Selmer, hans
nuvarande följeslagare. Han sökte och vann äfven, dock
först efter ihärdiga bemödanden, den blyge unge mannens
vänskap, som alltsedan fortfarit med sällsynt innerlighet.
Stens föräldrar hade båda dött, medan han ännu var
gosse, och han befann sig således tidigt i tillfälle att
själf bestämma sin lefnadsbana. I olikhet med så
många andra rika arftagare, som under ett prålande,
men andefattigt garnisonslif i hufvudstaden förslösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
