Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångbåtsresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
änka till en hederlig, allmänt värderad man, hvilken
endast till sin maka kunde testamentera sin
förmögenhet enligt de villkor, på hvilka han innehade den stora
landtegendomen. - Nå, detta kan så vara; men att
knyta ett så heligt band utan kärlek, hu! . . .
Du känner min lifliga natur tillräckligt för att
veta, att jag icke länge kan hålla fast vid sorgliga
eller allvarsamma betraktelser. Om detta är en lycka
eller icke, vet jag ej; endast att så är. Men hvarför
hänga efter sorgen, att jag så må uttrycka mig, den
kommer nog ändå, utan att man söker henne. För
närvarande känner jag mig också i det hela glad och
lefnadsfrisk som en ur buren utsläppt fågel. Tiden
där hemma på det gamla Fredensberg med dess stora
mörka, hemska kamrar blef mig till slutet alldeles
odrägligt lång, synnerligast som du af husliga bestyr
var bunden vid hemmet och blott sällan kunde skänka
mig några dagar. Jag beslöt således på ditt och din
förträfflige fars råd att efter halfva sorgeårets slut
begifva mig ut i världen och icke längre gömma den
unga jungfruänkan för dess blickar. Min inneboende
frihetslust, som alltid varit kufvad, men dock aldrig
kunnat fullkomligt släckas, vaknade äfven med
fördubblad kraft, och jag lät en vacker dag spänna för
min vagn och reste till Trollhättan för att bese detta
världsberömda vattenfall och sedan därstädes afvakta
den först kommande stockholmsångbåten. Den kom
ändtligen, och jag steg ensam ombord, icke ens
medtagande min pratsjuka kammarpiga, Lotta, som jag i
början ämnat, utan lät henne återvända med vagnen.
Det är så skönt att känna sig alldeles fri och att slippa
höra - halländska dialekten l Jag tror äfven, att
jag häri handlade klokt,, ty min kära Lotta har, som
du vet, mycken lust att berätta, och, hvad värre är,
berättar allting förvändt. Frågor till henne hade ej
heller uteblifvit från passagerarnas sida, därom är jag
säker, ty de hafva hela dagen betraktat mig som ett
underdjur, hvarje gång jag vågat sticka näsan upp på
däck. - Apropos passagerare, så finnes här ännu gudnås
eller gudskelof - jag vet icke hvilketdera jag skall
säga - intet erida fruntimmer mer än jag, om jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
