Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reseminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
anden», sade min vis å vis lifligt, höjde sitt vinglas
och drack mig till.
Huru glad blef icke jag, som nu efter långa
månaders förlopp, under hvilka jag alltjämt varit tvungen
att rådbråka tyskan, ändtligen fick höra toner, så nära
besläktade med det kära modersmålets! I detta
ögonblick var jag af själ och hjärta skandinav och tyckte,
att jag hade en verklig landsman framför mig.
Ett lifligt samtal begynte, som hufvudsakligast
vände sig kring konung Oscars så vackert började
regering. Den danske mannen tycktes om honom h}^sa
de allra största förhoppningar, i hvilka jag, som
verkligen under halfva denna sommar för första och . . .
sista gången i mitt lif var royalist, till alla delar
instämde. Därefter frågade han mig, örn jag visste, huru
biskop Tegnér nu befann sig efter sin svåra sjukdom.
Jag svarade, att han, efter de underrättelser jag
erhållit, visserligen vore något bättre, men att det
tyvärr vore föga hopp om, att han någonsin skulle blifva
hvad han fordom varit.
»Känner ni kanhända Tegnér personligen?» frågade
den danske mannen.
Jag svarade, att jag flere gånger haft det
oskattbara nöjet att njuta af hans kvicka, intressanta
umgänge.
»Ja, Tegnér är verkligen, när han vill, den
kvickaste och roligaste människa jag ännu känt», sade
dansken, »jag minns i Lund 1829, då han promoverade
mig till magister.»
Vid dessa ord var det liksom ett fjäll fallit från
mina ögon. Jag visste nu, hvem jag hade framför
mig. Det var den sköne mannens porträtt jag ofta
hade sett.
Utom mig af glädje for jag upp från bordet,
fattade mitt glas och upprepade med ljudelig röst och
till de tyska bordsgästernas billiga förundran, denna för
dem alla obegripliga hexameter:
»Skaldernas Adam är här, den nordiske sångarekungen.»
Med ett vänligt leende, icke utan sitt lilla
oskyldiga välbehag, drack den store skalden mig till, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
