Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad om Wilhelm von Braun, af Joh. Gabr. Carlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lysekil och Kornön den 14 aug. 1860.
Brudin, du gamla oföränderliga vän!
..... Det gläder mig höra, att äfven du börjat tänka på din
hälsa, fastän jag icke tror ett ord om den myckna nykterhet
hvaröfver du skryter. Först när du hunnit till mina år, kan det vara
tid att tänka på sådant. Då du af vännen Talis har hört,
huruledes jag har det, behöfver jag nu endast berätta att jag bor kvar
på samma ensliga klippa i skärgården och att baden bekommit
mig förträffligt. Jag har nu den poetiska afdelningen af kalendern
ändtligen färdig och håller som bäst på med den välsignade
novellen, När luntan blifvit afslutad, kommer jag troligen
oförtöfvadt upp till Stockholm, och därmed bör väl icke kunna dröja längre
än till medio af nästa månad. Kunde du till den tiden åt mig
anskaffa en tyst lägenhet utomkring Stockholm, vore det rasande
bra. Fråga dina många bekanta om råd! Långholmen och
Lidingön böra dock aldrig ifrågasättas, emedan jag hunnit att blifva
tillräckligt utledsen vid dessa ställen. Om jag kunde få ett par
rum på Kungsholmen vore kanske ej så illa. ......
Aldrig någonsin har jag så mycket längtat att återse mina
kära vänner i Stockholm som nu efter denna långa skilsmässa och
särdeles efter denna sommar, under hvilken jag fört ett fullkomligt
eremitlif, icke hört göken gala och knappt sett ett gräs växa på
klippan där jag bor .....
Brn.
Den ofvannämnda novellen i sin poetiska kalender hann
Braun icke att fullborda. Hvad själfva kalenderns titel angår,
tänkte han att kalla den Å, detta på grund däraf att den näst
förut utgifna hette Z. »Och nu farväl, kanske för alltid,
min högtärade allmänhet» – hade han (år 1858) i företalet
till denna sistnämnda kalender yttrat – »och tack, hjärtlig
tack, för god vakt, som man säger på militärspåket. Tack
för allt bifall, tack för allt öfverseende! I min lefnads
ABC-bok har jag redan hunnit till det öfverflödiga Z, och
Nu återstå för mig blott Å och Ä och Ö –
Se’n kan det vara tid att lägga sig och dö.»
Emellertid ändrade han sig. Kort före sin död förklarade han
för en bekant att titeln borde omdöpas till Borup, hvilket ock
skedde [1].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
