Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Hanka. Dramatiserad folksaga i två händelser - Första händelsen - Fjärde taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
KONUNGEN.
Vårt löfte har han redan fått, min sköna!
Du anar icke, hvari det består, ^
Men du en vacker kväll det veta får.
Vi äro rörda, äro verkligt rörda,
Att våra böner blifvit ändtligt hörda,
Och, fastän kung Vi äro, likna Vi
Den sämsta bonde likväl däruti,
Att Våra egna barn Vi hålla kära
Och sätta just i dem Vår högsta ära.
Det visst är simpelt, men i Nåder må
Naturens lag bekräftad bli ändå!
(Omfamnar och kysser Milada.)
MILADA (ömt.)
Min far! min kung!
KONUNGEN.
Vi äro bådadera!
Men här hå Vi nu ej att göra mera.
Kom, följ Oss, Hankowitsky! prins från nu!
Du gjorde ingen dålig lycka, du!
Nu skall du ropas ut, iklädas rustning,
Och sedan blir det käiiekssmek och pustnin^
(Afträder med Hanka.}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
