Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Hanka. Dramatiserad folksaga i två händelser - Andra händelsen - Första taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
MILADA.
Ack nej! men jag är ej mer ung
Och har ju redan fyra stackars små,
Som själf jag ammat, då du ville så.
Om detta än mig högsta njutning gaf,
Så blir man icke vacker just däraf. ..
Jag tycker mig en gumma vara re’n,
Och du, din skälm, - hvem vet? . . .
HANKA (skämtande.)
För länge se’n
Jag ämnat säga, att du åldrats har. . .
Godt, att du mig det första ordet spar!
Ja, du begynner verkligen att bli
En smula häxa... låt mig bara si!
(Smeker henne.)
Din kind är ju så blek som .. . rosens färg,
Insjunken, mager, som ett. . . blomsterberg;
Din blick så dufven, kall och matt och svag,
Som . . . solens på en härlig sommardag,
Och munnen, denna forna purpurkust,
Mig förefaller som ... ett körsbär just;
Och sedan - denna hals och denna barm
Nödvändigt måste väcka upp min harm
Då de ej bättre - ve, att det är sant! -
Sig bibehållit än en... diamant.
Du stackars liten! jag bekänna må,
Att du är grymt handterad af de små;
Dock skall jag söka vänja mig därvid
Och dragas med dig än en liten tid,
Och till bekräftelse därpå, jag tar
Mig litet körsbär, af den sort du har.. .
(Kysser henne.)
MILADA (rörd.)
Ack, du är alltid lika öm och mild!
Af döden från min fromma moder skild
Och från min fader, har jag allt i dig,
Och är du säll, finns ingen sorg för mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
