Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första flocken: Trast-tättingar (Cichlomorphæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRAST-TÄTTINGAR.
Den tredje falangen bland trast-tättingar n e omfattar sjutton familjer af foglar,
som i sin byggnad mer eller mindre nära ansluta sig till våra trädgårdssångare och
derför af Sun d e val l blifvit kallade Sylviiformes, kännetecknade genom medellånga
eller korta vingar med tio smällpennor, af hvilka den andra är lika lång med de
första armpennorna eller längre än dessa.
Familjen Löfsångarelika (Phyllopseustidae). Hit höra endast små,
vanligen gröna, på buksidan gula eller hvita foglar, med synnerligen fin näbb och
medelmåttigt lång stjert, mer eller mindre inskuren i spetsen och utspänd.
Kungsfoglarnes slägte (Regulus) utgör ett undantag från falangens karakter
deri, att dess mellan fötter framtill äro täckta af en hel skifva; men näbbens form
visar lätt, att slägtets plats är bland de löfsångarelika foglarne. En liten glest stråiig
fjäder täcker hvardera näsborren. Till detta slägte höra de minsta bland Europas
foglar.
Den i Sverige förekommande Kungsfogeln (Regulits cristatus, fig. 11) har
längd af 90 till 96 mm. Han förekommer öfver hela Europa ända upp till den
högsta norden och i hela norra
Asien ända till Amuiiänderiia och
häckar i alla barrskogar. Om
<^<
sommaren anträffas han i södra
Europas högre bergstrakter, och
på sina tåg om hösten besöker
han äfven slättbygden derstädes.
I Tyskland är han både
stann-fogel och strykfogel och
uppehåller sig ofta nog hela året på
ett litet område af en fjerdedels
qvadratmil. I oktober ankomma
mänga foglar af denna art norr
ifrån och uppehålla sig i
trädgårdar, barr- .och löfskog eller i
buskrika trakter. Dessa dels
öfvervintra, dels draga längre åt so-
’ O O
.-der, men återkomma i mars och april och besöka då samma orter som på hösten.
»Deras tycke för barrträden», säger Naumann, »är något ganska egendomligt.
Om man på senhösten och vintern ser ett sällskap kungsfoglar ankomma till en
trädgård, der blott en enda tall eller gran finnes, besöka de genast denna och uppehålla
sig längre i sådana trädgårdar än i andra och merendels i närheten af dessa träd.
Pä sina vandringar genomströfva de emellertid äfven alla löfskogar.» - Kungsfogelu
lär en ytterst orolig fogel. Hans sång utgöres hufvudsakligen af två toner af olika
höjd med en ordentlig afslutning. Varmare vinterdagar sjunger kungsfogeln särdeles
vackert, likaså med mycken ifver och ovanligt högljudt under parningstiden, men
under rufningen är han tyst. Om hösten, från september till slutet af november,
l)örjar ofta en kungsfogel skrika sitt »si si» och vrider sig dervid omkring och flaxar
J O ö O O
med vingarne. Genast infinna sig flera och göra alldeles på samma sätt samt jaga
livar andra. Vanligen förehafves denna ovanliga lek af två till sex foglar. Liksom
vid parningen uppresa de härvid fjädrarna på hufvudet. Vid parningen förfölja ofta
två hannar samma hona, i hvilket fall häftiga strider utkämpas. - Kungsfogeln
kläcker två gånger om året, i maj och juli. Boet, som liknar en boll, har mycket
Fig. 11.
Kungsfogel (Regulus cristatus).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
