Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första flocken: Trast-tättingar (Cichlomorphæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄRDSMYGAR. SKRADDAREFOGLAR. 47
menniskor och vistas utan fruktan i deras närhet, intränga till och med i det inre
af husen och åtnjuta öfver allt menniskans välvilja, många äfven hennes skydd.
Gärdsmygar. Af denna familj, som dock till allra största delen är amerikansk,
hyser gamla verlden en välbekant medlem, vår allmänna Gärdsmyg eller
Tummeliten (Trogloäytes parvulus, fig. 6, c), som anträffas i alla Europas länder från
norra Skandinavien och Ryssland till Spaniens och Greklands sydligaste spetsar och
dessutom i nordvestra och mellersta Asien. Hans kroppslängd är ungefär 10 cm.,
hvaraf stjerten upptager 3l/2 cm. Han bebor de mest olika ställen, men helst
dalar, hvilkas väggar täckas af buskverk och i hvilkas botten något litet vattendrag
framflyter. Han kommer in i byarne och till och med i städernas trädgårdar och
slår sig ned i boningshusens omedelbara granskap, om de omgifvas af täta buskar
eller häckar eller åtminstone större rishögar. Han hoppar alltid gladt omkring som
om han hade öfverflöd på allt, till och med midt i vintern, om det icke stormar för
mycket eller om solen åtminstone då och då lyser fram mellan molnen. Då till och
med den trognaste af alla våra stannfoglar, vår sparf, missbelåten med den stränga
kölden reser på fjädrarna och genom sitt sorgsna utseende förråder missmod och stort
obehag, är gärdsmygen ännu glad och sjunger sin sång som vore det redan vår.
Blott den sorgsnaste, glädjelösaste menniska kan undgå att känna uppmuntran och
glädje vid tonerna af gärdsmygens vintersång. - Insekter i alla utvecklingstillstånd,
spindlar och annat kryp, om hösten äfven många slags bär, bilda gärdsmygens föda.
Om sommaren är hans bord väl försedt, ty han finner öfver allt något, äfven der
undra foglar, som det tyckes, söka förgäfves; om vintern måste han deremot väl
mången gång lida nöd. Boet bygges efter platsens beskaffenhet och derför mycket
olika på olika platser. Några bon bestå blott af grön, andra af gulnad mossa, som
ilr så tätt hopfiltad, att det ser ut som vore den sammanlimmad. Boets form är
klotrund, och ett litet nätt kryphål för in i det samma. Andra bon likna åter en
oredig hop af blad och äro i sitt inre fodrade med fjädrar, andra äro slutligen
ingenting annat än en förbättring af redan förutvarande bon, som påträffats. I alla
händelser är boets form afpassad efter dess läge, och dess byggnadsämnen valda i
enlighet med omgifningen, så att det ofta är svårt att upptäcka det i förhållande till
gärdsmygens storlek särdeles stora boet. Gärdsmygen bygger dessutom bon, som
endast användas till sofställen, icke till rufningen, och äro mindre än de andra bona,
merendels uppförda af mossa och fodrade med fjädrar. I rufningsboet läggas 6 till
S ägg. Båda föräldrarne rufva turvis 13 dagar och uppföda gemensamt ungarne.
Trast-tättingarnes fjerde falang (Bracliypterce) innefattar tre familjer af
fogel-typer, utmärkta genom sina korta vingar, hvilkas tredje penna är lika lång med de
första armpennorna eller kortare än dessa.
Familjen Mjukstjertsmygar (Maluridae). Australien, södra Asien och Afrika
hysa några fogelslägten, hvilkas lif på samma gång påminner om våra rörsångares
och gärdsmygars lefnadssätt. De utmärka sig genom kullriga, korta vingar med
andra handpennan kortare än armpennorna, men den tredje lika lång med dem.
Skräddarefoglar. På Ceylon, i Indien och Kina samt på Java, Borneo och andra
öar i dessa trakter lefver den verldsberömda Skräddarefogeln (Orthotomus
longi-cauda, fig. 18), en 13 till 17 cm. lång fogel, på ryggen gult olivgrön, på hufvudet
rödaktig, på buksidan hvit. Hannen får sin större kroppslängd derigenom, att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
