Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra flocken: Fink-tättingar (Conirostres)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 FINKTÄTTINGAR.
Boet har nu förrn af en liten korg nied tjockare, afrundad botten. Nu börjar den
ena sidoöppningen att fyllas och tillslutes så när som på ett litet rundt hål. Under
tiden fylles äfven den andra sidan nedifrån. Den ena af de runda öppningarna
förses med ett rör af 2 till 8 centimeters längd, hvaremot den andra ännu förblir
öppen och endast i kanten slätas och hopfiltas. Derpå tillslutes den ena öppningen;
likväl såg jag äfven ett bo med dubbelt rör. Slutligen belägges boets inre golf tätt
med löst hoprullad blomsterull, och nu är byggnaden fulländad.» Boet är nu en
rund boll eller pung, 15 till 20 cm. hög och 10 till 12 cm. bred. Den runda
ingången liknar en buteljhals och är än nedböjd och fäst vid boet, än vågrätt
utstående. Mongolerne tillskrifva, enligt Rådde, dessa bon en egen läkedomskraft.
»För att bota frossa inandas röken från ett bo, som får förkolna; det i varmt
vatten uppmjukade boet användes mot reumatiskt ondt och lägges på det värkande
kroppsstället. Derjemte tro rnongolerne, att om ett bo har två öppningar, lefva de
i det samma boende makarne i oenighet nied. hvar andra, hvaremot då såsom
vanligt endast en öppning finnes, hannen under rufningen vakar i denna.» Enligt en
ungersk iakttagare rufva båda makarne turvis och uppföda gemensamt ungarne
hufvudsakligen med små larver och flygande insekter, särdeles af myggslägtet.
Familjen Jernsparflika (Accentoridae). Underkäkens inböjda näbbkanter
och den öfvervägande frödieten visa, att jernsparfvarne - hvad deras svenska namn
också säger - verkligen höra till finktättingarnes flock, oaktadt deras ensliga lif
och svaga näbb föranledt de flesta naturforskare att ställa dem i systemet vid sidan
af sångarefoglarne.
Ett enda slägte, Jernsparfvarnes (Accentor), bildar denna familj. Hos oss
lefver J er nsp ar f v en (Accentor modularis, fig. 31, a), som på ryggsidan är
gråsparf-likt tecknad, på hals och bröst ljust blygrå, oftast med röd anstrykning eller, om
hösten, med hvita fjäderkanter. Han har en kroppslängd af 15 cm., hvaraf 6 cm.
komma på stjerten. Hans häckplatser ligga i fjell trakternas skogar från Lappland
till Pyrenéerna, Alperna och Balkan; vintern tillbringar han i låglandet, hos oss i
södra delen af vårt land. - Jernsparfvens hela skick och väsende skiljer honom lätt
från alla andra foglar. Han hoppar omkring med största skicklighet icke blott i de
tätaste buskarne utan äfven på marken, kryper genom alla hål, tränger sig genom
det torra, höga gräset, genomsöker det affallna löfvet och hoppar så snabbt fram på
marken, att man tror sig se en liten råtta kila fram. Sin kropp nppbär han på
mycket olika sätt, men vanligen håller han sig vågrätt med något uppåt rigtad stjert
och åt bålen dragna mellanfOtter; ofta sträcker han äfven upp främre delen af
kroppen, sträcker ut halsen och sänker stjerten. Jagas han upp från marken, flyger han
upp på en gren, ser sig omkring och lemnar platsen först då faran kommer mycket
nära. Flygten är snabb med hastiga vingslag och temligen rak. Mellan buskarne
stryker han fram lågt öfver marken, men då fogeln helt och hållet lemnar platsen,
stiger han högt upp i luften och först derefter aflägsnar han sig. Lika gerna som
han döljer sig under sökande efter sin föda, lika fritt och öppet sitter han, då han
sjunger. Då synes han alltid i grantopparne, likväl sällan högre upp än 20 meter
öfver marken, eller på fria grenar, särdeles i närheten af toppen. Ofta flyger den
lockande fogeln så högt, att han ej kan urskiljas af menniskoögat. Då en fara
nalkas, störtar han sig nästan lodrätt ned bland buskarne och döljer sig. Han är
emellertid icke skygg, snarare förtrolig och tillåter iakttagaren komma nära intill sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
