Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje flocken: Kråktättingar (Coliomorphæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14:0 KRÅKTÄTTINGAR.
gifva de sig åter ut efter föda, och om aftonen församla de sig i talrik mängd på
bestämda platser, liksom vore deras afsigt att här meddela hvar andra dagens
händelser. Derefter begifva de sig till sina sofplatser i en bestämd del af skogen, som
förenar alla kråkor från ett vidsträckt område. Här infinna de sig med största
försigtighet, vanligen först sedan de förutskickat flera spejare. De ankomma efter
nattens inbrott, flyga tyst till platsen och sätta sig så sakta, att man endast förnimmer
vingarnes susande. Förföljelser göra dem högeligen skygga. De lära ganska snart
.skilja en jägare från en obeväpnad och hysa i allmänhet endast förtroende för dem,
om hvilkas välvilja de äro fullkomligt öfvertygacle. - I februari och mars sluta de
särskilda paren sig ännu närmare intill hvar andra än vanligt, småprata med hvar
andra på ett verkligen älskvärdt sätt, hvarjemte hannen gör honan sin uppvaktning
med sällsamma rörelser eller bugningar och ett egendomligt utbredande af vingarne.
Boet, som vid slutet af mars eller i början af april anlägges i höga träd eller, om
det finnes qvar från föregående år, åter inrättas för rufningen, liknar korpens, men
sir betydligt mindre, af högst 60 cm. bredd och blott 4 cm. djupt. På underlaget
af torra qvistar följa bastremsor, gräsknippen, qvickrötter och andra rötter, som ofta
blott sammanhållas af ett lager lerjord, hvaremot det inre beklädes med ull, hår af
kalfvar, svinborst, basttågor, gräshalm, möss-stänglar, lumpor och dylikt. Under
första hälften af april lägger honan 3 till 5, högst sällan 6 ägg, som rufVas af henne
ensam. Härvid lemnar hannen henne endast då han måste flyga bort for att skaffa
sig och henne föda. Ungarne vårdas med största kärlek af föräldrarne, matas och
försvaras modigt vid fara. - Både vår kråka och den svarta kråkan kunna utan
svårighet hållas åratal i bur, bli lätt tama och lära sig äfven tala, förutsatt att läraren
icke förlorar tålamodet. Man kan likväl knappt rekommendera dem som burfoglar,
ty deras Orenlighet, eller snarare den elaka lukt de sprida, förbjuder att hålla dem
i rum. Sin böjelse att bortsnappa och gömma alla glänsande föremål dela de med
sina svagare fränder och rof- och mordlystnad med korpen. De Öfverfalla liksom
denne små ryggradsdjur, till och med hundvalpar och kattungar, men företrädesvis
fjäderfä, och döda eller åtminstone martera dem. Höns- och dufbon upptäckas snart
och plundras utan barmhertighet. - I räfven och skogsmården, i den vanliga j
ägt-falken, höken och ugglan hafva kråkorna fiender, som kunna bli farliga för dem.
Korpen når en kroppslängd af 64 till 66 cm., stjertlängden af 26 cm. deri
inberäknad. Af alla kråklika foglar synes korpen, som i hvarje afseende kan
betraktas såsom hela familjens urbild, vara den mest utbredda. Han bebor hela Europa
från Nordkap till Kap Tarifa och från Kap Finisterre till Ural, men finnes äfven i
största delen af Asien, från Ishafvet till Punjab och från Ural till Japan, samt i hela
Nordamerika ända ned till Mexiko. Korpen väljer alltid ett vidsträckt område till
vistelseort och gör särskildt afseende på mångfalden och rikedomen af dess alster.
I trakter, hvarest skog och fält, ängar och vattendrag omvexla med hvar andra,
uppehåller han sig allra helst, emedan han här har största tillgång på födoämnen. -
Korpen lefver merendels, äfven om vintern, parvis. Träffar ett par på sin flygt ett
annat, förena sig båda paren och ströfva någon tid omkring med hvar andra. De
enstaka korparne äro ungar, som icke parat sig och stryka omkring; ty korpen hör
till de foglar, som, en gång parade, hålla troget till samnians under hela lifstiden.
Korpens flygt är mycket vacker, nästan alldeles rak, och påskyndas, när så erfordras,
af kraftiga vingslag; men ofta sväfvar korpen länge oc*h utför derunder de vackraste
kretsrörelser, hvarvid vingar och stjert äro starkt utbredda. Man ser tydligt, att
flygten icke kostar honom någon ansträngning och att han endast för sitt nöje före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>