Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje flocken: Kråktättingar (Coliomorphæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÅKOR.
tager långa resor. På marken skrider korpen med en skenbart antagen löjlig
värdighet, hvarvid han håller kroppen framtill något högre än bak, nickar med hufvudet
och vid hvarje steg rör kroppen till höger och venster. Då han sitter på grenarne,,
håller han kroppen stundom vågrätt, stundom mycket upprätt. Den svarta kråkan
lefver i största vänskap med den vanliga kråkan och skatan, kajorna blanda sig bland
råkorna, och ingen gör den andra arten något ondt, men korparne hatas och anfallas
af sina fränder. Det är alldeles otroligt huru försigtig korpen är. Först då han
noga omkretsat en trakt, och hvarken hans syn eller lukt kunna upptäcka den minsta
fara för honom, slår han sig ned på den samma. Så snart en menniska närmar sig^
hans bo och ägg, lemnar han genast sin afkomma och återvänder endast med största
försigtighet till ungarne, i trots af sin stora tillgifvenhet för dem. Hans hat till.
ufven är utomordentligt stort, men hans försigtighet ännu större, hvarför han ock är
särdeles svår att skjuta till och med från skotthyddor. - Det gifves må hända ingen
annan fogel, som är allätande i lika hög grad som korpen. Man kan om honom
påstå, att han bestämdt icke försmår något ätbart och i förhållande till sin storlek
och styrka dervid uträttar det otroliga. Frukter, korn och andra ätbara växtämnen
af alla slag smaka honom, men han är äfven en roffogel af första rangen, som
förklarar krig icke blott mot insekter, snäckor, maskar och små ryggradsdjur, utan dristigt
angriper däggdjur och foglar, som öfvergå honom i storlek, och på det mest
oförskämda sätt utplundrar bona så väl för de små värnlösa foglarne som for de starka
måsarne, hvilka väl kunna försvara sig och de sina. Från haren ned till råttan och
från tjädern ända ned till minsta fogel är intet djur säkert för honom. Han förenar
hos sig fräckhet och list, styrka och snabbhet, och blir härigenom en verkligen
fruktansvärd röfvare. I Spanien hotar han hönsen, i Norge de unga gässen, ankorna
och allt annat fjäderfä; på Island och Grönland jagar han ripor, i Tyskland harary
fasaner och rapphöns; vid hafsstranden söker han reda på hvad vågorna kastat upp åt
honom; i de nordiska länderna delar han med hundarne affallet från köken; i östra
Asiens stepper är han de såriga och skaf da kamelernas ständiga pinare, på Island
flår han de arma med bölder hemsökta hästarne: han sätter sig så väl på den enes
som på den andres rygg, lösgör med hugg af näbben det kött han utsett åt sig från
sårkanterna och kan endast fördrifvas derigenom, att de pinade djuren vältra sig på
marken. I norden är han den afskyvärdaste boplundrare man kan tänka sig. Jag
besteg i Norge en klippa, på hvilken satt en ung korp familj, hvilken ännu matades
af föräldrarne. Här fann jag på en enda stenhäll ungefär sextio urätna ägg af
ejder-gäss, måsar och spofvar bland hönsben, ankvingar, lemmelfällar, tomma musselskal,,
återstoder af unga måsar, strandvipor, pipare m. fl. Som de fyra ungarne
oupphörligt skreko efter föda, buro föräldrarne ständigt nytt byte till slagtbänken. Ej
under då, att samtliga måsar i granskapet, så snart korparne visade sig, ursinnigt
öfver-follo dem och slogos med dem efter bästa förmåga, ej under att folket på närmaste
gård förbannade dem och hatade dem till det yttersta. - Vid hvarje as är korpen
en regelbunden företeelse, och de många ställen i bibeln, som afse honom, ega nog
sin rigtighet. Det är således eii afgjord sak, att korpen genom sin rofgirighet är
mycket skadlig och derför icke bör tålas. Visserligen gör han äfven någon nytta I
likhet med de öfriga kråklika foglarne, men hur välgörande för fält och trädgård
hans verksamhet än må vara, öfverträffas den vida af all den skada han gör. Det
är derför i hög grad sällsamt, att denna fogel af ett och annat folk älskas och äras;
i synnerhet hålla araberne honom i hög aktning och hedra honom nästan såsom en
gud, emedan de anse honom för odödlig. - Korpen är en af de foglar, som tidigast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>