- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
155

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte flocken: Honungssugaretättingar (Cinnyrimorphæ)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HONUNGSSUG-AKE. 155

svart stjert, är bekant derför att hans röda fjädrar fordom användes till förfärdigande
af sandwichskonungeus högtidsdrägt. Numera är han sällsynt.

Familjen Honungssugarelika (Nectariniidae) motsvarar i gamla verlden der
amerikanska sockerfoglarne och utmärker sig genom den dubbelt rorformiga tunganr
d. v. s. denna är tvådelad och hvarje sådan del rörformigt hoprullad. Spetsarna
af dessa rör äro flikiga, men ej penselformiga såsom hos nästa familj. Familjen är
utbredd öfver Afrika, södra Asien och Oceanien. Flertalet hithörande former äro
bland de praktfullaste företeelser inom småfogelverlden. Der de förekomma äro de
allmänna och pryda derför utomordentligt skogar, buskverk och trädgårdar. De äro
högst tilldragande till hela sitt väsende, ty de tillhöra ordningens mest begåfvade
och älskvärda medlemmar. Man finner dem regelbundet parvis och endast kort efter
häckningstiden i små sällskap, som snart upplösa sig i enskilda par. Dessa utvälja
hvar sitt område af temligen stor vidd och bevaka det noga mot andra af samma
art, hvaremot de tåla andra beslägtade arter. Inom detta område göra sig
honungs-sugarne mycket bemärkta. De uppträda med en viss regelbundenhet på vissa platser
och med all säkerhet just der ett träd står i blom, komma ofta in i trädgårdarne och
kringsväfva utan fruktan för menniskorna i byggningarnas omedelbara granskap. Då.
i nordöstra Afrika fikonkaktusen står i blom, bildar denna växt föreningspunkten för
alla arter, som finnas i trakten. Detta gäller äfven om skogarne, der en enstaka
blommande mimosa står bland de andra träden, äfvensom alla träd, hvilkas blommor
locka till sig insekter. Under parningstiden kråma sig hannarne öfver sin skönhet,,
intaga besynnerliga ställningar, röra sig på ett egendomligt sätt och sjunga äfven
ganska täckt. Boet är en konstrik byggnad, som i de flesta fall Upphänges på smala
qvistar. Aggen äro få till antalet, rent hvita.

Af alla de slägten, som blifvit uppstälda för att få en klar öfversigt öfver
denna temligen formrika familj, erkänner Sundevall endast två, emedan alla de
öfriga äro genom mellanformer allt för nära förbundna med hvar andra, men i den
mängd arter, hvilka på detta sätt komma att införas i Honungssugarnes slägte
(Ne-et ar ini a), urskiljer han fyra grupper efter näbbens och stjertens former, och till
en bland dessa, de egentliga honuugssagarnes grupp, som har stjerten tvär men. de
två mellersta stjertpennorna hos hannen förlängda, hänför han Abu Risch eller
Metallhonungssugaren (Nectarinia metallica, fig. 66). Hannen af denna art är
på hufvud och hals rundtorn metallglänsande grön, främre delen af bröstet och
bakre-delen af ryggen med öfvergumpen äro violblå, buksidan höggul, vingarne gråsvarta,,
stjerten blåsvart. Honan är på ryggsidan grå, på buksidan gul. Hannens
kroppslängd är nära 17 cm,, hvaraf dock omkring 10 cm. komma på de förlängda mellersta,
stjertfjädrarne. - Metallhonungssugaren är en bland de första foglar man möter, så,
snart man kommande norr ifrån inträder i Afrikas tropikländer. I mellersta Nubiern
saknas han, emedan trakten är allt för fattig för hans lifsuppehälle och de svarta
klippmassorna på båda sidor om Nilen icke en gång lemna utrymme åt den så litet
fordrande mimosan. Men der mimosorna åter uppträda, saknas han icke, ty dessa
träd äro allt för honom: på dem börjar, förflyter och ändas hans lif. Om han
verkligen besöker Ischr (Calotropis procera), så uppehåller han sig i denna buske endast
for att som hastigast genomleta de stora och iusektrika blommorna eller hopsamla
buskens för hans bobyggnad högst välkomna växtull. Detta gäller äfven om några,
kulturväxter, som odlas i städernas trädgårdar, i synnerhet om fikonkaktusen, hvars stora
gula blommor gerna besökas af insekter. - Morgon och afton förhåller sig
metall-honungssngaren stilla, men då den heta middagssolen gjuter sin glöd öfver jorden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free