Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sjette flocken: Svaletättingar (Chelidonomorphæ)
-
Första flocken: Lärketättingar (Holaspideæ*)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Idiodactylæ, der dock de öfriga karaktererna i sin helhet anvisa den systematiska
platsen; men här är detta förhållande genomgående, ehuru uppträdande på mångfaldigt
sätt och hos de allra flesta foglar förenadt med saknad af särskild sångmuskelapparat,
fastän serien börjar med en af de mest berömda sångfogelfamiljer, .hvilken
emellertid, så vidt man vet, är den enda af hithörande foglar, som eger sådan apparat.
Efter den olika beskaffenheten af mellanfotens bakre beklädnad har Sun de vall
indelat serien i fem flockar, åt hvilka vi här, i likhet med hvad som skett i
indelningen af förra serien, gifva namn efter ett af de mest framträdande eller kända
slägtena, emedan de från grekiskan hemtade namn, hvilka af Sun de vall gifvits dessa
flockar, svårligen låta i sådan korthet på svenska återgifva sig.
Första flocken: Lärketättingar (Holaspideæ*).
Hithörande foglar hafva mellanfotens baksida täckt af en enkel rad af
små-sköldar, hvilkas antal är jemförelsevis ringa (7 till 9). Dessa sköldar tillhöra
egentligen en rad, som motsvarar den eljest yttre raden, medan den inre raden af
små-sköldar här är förkrympt. De flesta af dessa foglar tillhöra gamla verlden.
Familjen Lärkelika (Alaudidae). Det mest utmärkande draget i dessa foglars
byggnad är en egendomlighet i deras näbb. Käkarne äro nemligen inuti spetsen
urhålkad e i stället för platt hvälfda, såsom hos följande familj. Deras kanter äro
starka, utan tecken till inskärning. Tungan är medellång. I vingen äro armpennorna,
såsom vanligt hos tättingarne, 9 till antalet, men lika långa, så att när vingen fälles
samman, synes det som om de bakre armpennorna vore längre. De flesta lärkor
tillhöra Afrika, några få hafva sitt hemvist i norra Amerika. I södra Amerika ersättas
de af ugnfoglarne. - Af alla tättingar äro lärkorna de bästa springare, men äfven
deras flygt utmärker sig genom mycken omvexling. Då de hafva brådt om, flyga de
snabbt i stora båglinier, men då de sjunga, stiga de flaxande rakt upp eller vrida
sig i stora skruflinier upp i skyn, sänka sig derpå först långsamt sväfvande nedåt
och störta sig slutligen plötsligt med helt och hållet indragna vingar såsom ett
lif-löst föremål ned till jorden. Deras sinnen tyckas i allmänhet vara väl utvecklade,
deras förstånd är deremot ringa. De äro lifliga, sällan stilla, snarare’ständigt i
rörelse, i viss mening till och med rastlösa. Med andra medlemmar af sin art lefva
de fredligt så länge icke svartsjuka kommer med i spelet, men under parningstiden
deremot i ständig strid. Främmande foglar bry de sig f Öga om, ehuru en och annan
art blandar sig bland finkarnes och sparfvarnes svärmar. För starkare djur bära de
stor fruktan, men rädas icke för menniskan, så snart de öfvertygat sig om hennes
välvilja. De flesta äro goda, några utmärkta sångare. Deras sång är fattig på
toner, men ofantligt omvexlande; några få toner sammansmältas på hundra olika sätt
och bilda sålunda ständigt ett nytt helt. Alla arterna kunna efterhärma främmande
sång: i steppen sjunga alla lärkor väsentligen en och samma sång, ty de lära af hvar
andra. - Deras föda består af insekter och växtämnen. Om sommaren lefva de af
skalbaggar, små fjärilar, gräshoppor, spindlar och larver, om hösten och vintern af
säd och växtfrön, om våren af insekter och späda växtämnen, särdeles sädesbrodd.
De sluka kornen utan att skala dem och svälja derför äfven sand och småsten för
att befordra födans söndergnuggande i kraf van. Deras dryck bildas af daggen på
* Med hel rad sköldar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0186.html
